Johansson: Att välja bort Bert – ett tecken på nervös hybris

Gästkrönika ,
Ledningen för SVT:s Öppet arkiv har beslutat att ta bort två av avsnitten i Bert-serien eftersom innehållet nu anses olämpligt.

När jag söker moralisk vägledning vänder jag mig sällan till samtidens auktoriteter.

Tvärtom är det ofta människor som levat för länge sedan som får bistå i moraliska dilemman. Aristoteles, Jesus och Paulus, Thomas och Augustinus, Mirandola, Kant och Kirkegaard, Tolstoj, Dostojevskij och CS Lewis är personer som spelat roll för mina moraliska funderingar. Mot dessa står sig samtidens moraliska auktoriteter slätt.

Det som kännetecknar klassiker, oavsett om vi talar om konstens, filosofins eller moralens område, är att deras budskap står sig och behåller sin relevans även sedan tiderna förändrats. Detta förutsätter givetvis en tro på att vissa saker är konstanta, exempelvis människans natur.

Tror man att dagens människor är helt väsensskilda från de som levde för hundra år sedan är det också begripligt att avfärda tidigare generationers förvärvade visdomar. Den som är någorlunda bekant med världslitteraturen har dock svårt att hålla fast vid en sådan övertygelse: människorna ter sig ganska likartade över tid, med sina styrkor och svagheter, oavsett om vi studerar deras göranden genom Kazuo Ishiguro eller hos Homeros.

För att förstå sin samtid är det rentav en tillgång att ta del av hur människor agerat och förhållit sig i tider och situationer olika den vår egen. På så sätt får vi perspektiv, inte bara på oss själva utan också på det omgivande samhället och kan se såväl dess förtjänster som dess avigsidor i ett klarare ljus.

Ett vanligt misstag, också bland de historiskt bevandrade, är att överskatta den egna epokens betydelse, inte minst i moraliskt hänseende. Även filosofer och statsvetare som Hegel eller Fukuyama har begått detta misstag och trott att de levat vid historiens höjdpunkt och slutmål. Sådana antaganden har alltid i efterhand visat sig vara felaktiga.

I dagens Sverige tycks hela offentligheten ha berusat sig på motsvarande form av hybris, inte minst på kulturens område. Människor som levat i det förflutna skall enbart dömas utifrån hur väl deras göranden överensstämmer med samtidens måttstockar. Konstnärliga verk som inte passar in i dagens mittfåra skall rensas ut från bibliotek eller ”uppdateras” så kanterna slipas bort.

Det är en hybris kombinerad med ängslighet. Samtidigt som dagens makthavare tycks övertygade om sin egen överlägsenhet gentemot alla människor som levat och verkat före dem, tycks de inte tilltro dagens människor förmågan att inse detta. Därför skall spåren av det förflutna suddas ut eller läggas till rätta.

Det senaste i raden av nervösa uttryck kommer från Sveriges Television, som tagit bort två avsnitt av tonårsserien Bert från sitt Öppet Arkiv, eftersom man menar att ungdomar inte ska kunna ta del av innehållet utan att det sätts i en ”historisk kontext”. Man kunde tro att det handlade om en text från 1800-talet, men serien är från 1994. Det offentligas historierevisionism går så fort just nu att till och med 23 år gamla verk anses föråldrade.

Då är det tur att vi har klassikerna att falla tillbaka på. Än så länge.

Om skribenten

Lars Anders Johansson

Johansson är musiker och författare. Han verkar vid den liberala tankesmedjan Timbro.

Visa mer...