Lars Anders Johansson: Det lockande livet på landet
Ett tusental personer i skiftande ålder, kön, utbildningsnivå och politisk ståndpunkt svarade och utfallet blev till landsbygdens favör. En liknande fråga på Twitter gav samma utfall. Men varför tycker så många av mina vänner och följare att livet på landsbygden är friare än det i staden?
En tänkbar förklaring är naturligtvis den om att gräset ofta ter sig grönare på den andra sidan av staketet. Många av mina vänner och följare i sociala medier bor själva i städer och kan därför tänkas längta bort från stadens höga tempo, buller och inrutade liv. Den som måste rätta sin tillvaro efter tidtabeller och trängas med främlingar i kollektivtrafiken kan längta efter landsbygdens lugn och rörelsefrihet.
En annan tänkbar förklaring skulle kunna vara att de som anser att livet i staden är friare har en annan syn på frihetens innebörd än de som anser att livet på landet är friare. Den politiske filosofen Isaiah Berlin gjorde en distinktion mellan vad han kallade för positiv frihet, det vill säga frihet ”till” olika saker, och negativ frihet, det vill säga frihet ”från” tvång. Från ett liberalt perspektiv är det i huvudsak det negativa frihetsbegreppet som räknas, eftersom tillerkännande av positiva friheter alltid innebär att någon annans negativa frihet inskränks.
De som anser att livet på landet är friare tenderar att värdesätta den negativa friheten: friheten att slippa rätta sig efter andra människor. Friheten på landet innebär att ta ansvar för sig själv. Den som anser att friheten är störst i staden tenderar istället att värdesätta den positiva friheten som ett stort utbud av varor och tjänster innebär. I staden kan du köpa dig fri från ansvar för saker som du på landsbygden måste ordna själv.
Den negativa friheten på landsbygden riskerar dock att i viss utsträckning vara en illusion. Politikens klåfingrar sträcker sig även dit, och glesbygdens befolkning dignar under samma skatter och pålagor som stadens, ofta utan att få lika mycket tillbaka som stadsborna i form av välfärdstjänster och service. Dagens skattepolitik tenderar dessutom att missgynna landsbygdens befolkning genom straffskatter på drivmedel och subventionerad kollektivtrafik i städerna.
En tredje aspekt kan handla om synen på civilsamhället. På landsbygden är du på ett helt annat sätt beroende av dina grannar, av föreningslivet och lokalsamhället för att lösa vardagens bestyr. För vissa innebär dessa frivilliga sammanslutningar en ökad grad av frihet. För andra innebär stadens anonymitet en större frihetskänsla.
Uppenbart är dock att många som bor i städer längtar efter livet på landet. Vi ser rentav en trend av utflyttningar från städerna. Urbaniseringen i Sverige skedde redan under den första halvan av 1900-talet. Att städerna växer beror i dag främst på invandring från andra länder. Avfolkningen som det talas om handlar främst om bruksorter, där industrierna slagit igen och arbetstillfällena försvunnit. Landsbygden lockar dock fortfarande.
