Johansson: Det är politiken det är fel på, inte personerna

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Tomas Oneborg/SvD/TT

Sverige har fått två försvarsdoktriner. Det kan tyckas vara en för mycket, särskilt som det bara finns ett försvar och knappt det.

Situationen har uppstått i dragspelet mellan två ministrar, ledarna i UD och Försvarsdepartementet.

Den traditionella linjen är försvarsminister Hultqvists: Om du vill fred, förbered dig för krig; Si vis pacem, para bellum. Det är en latinsk klokhet som tillskrivs den romerske militärstrategen Vegetius.

I början av året kom ett uttalande från utrikesminister Wallström med motsatt innebörd: ”Om du vill fred, förbered dig för fred”. Den filosofiska förankringen är höljd i dunkel men får ses mot bakgrund av att frasen uttalades vid Sveriges inträde i FN:s säkerhetsråd efter en dyr prestigekampanj världen runt.

http://www.expressen.se/nyheter/fns-generalsekreterare-tackade-wallstrom/

Mest relevant för svensk del är en tredje variant: ”Om du vill krig, förbered dig för fred”. Tanken tillskrivs Napoleon; medan du rustar, bedra omgivningen med tal om fred. Det är en beskrivning av dagens upprustningspolitik i Ryssland, riktad också mot Sverige.

Bristen i Wallström-doktrinen är främst att FN inte är någon garant för fred, särskilt inte dess säkerhetsråd. Där sitter ju med vetorätt världens mest krigförande stater, samt flera diktaturer. Dessutom är FN som organisation allt annat än fredsbevarande, vilket illustrerats av dess åskådarroll vid folkmord, men också av korruption och övergrepp vid olika humanitära insatser.

Ett talande exempel dokumenterades i veckans Uppdrag granskning i Sveriges Television (15/3) som behandlade Kompass-affären. Den svenske FN-tjänstemannen Anders Kompass slog larm till den franska regeringen om hur soldater vid ett uppdrag i Centralafrikanska republiken de senaste åren hade förgripit sig på dem de skulle skydda, främst kvinnor och barn. För överlämnandet av en rapport till skyddsmakten Frankrike straffades han med avsked och förföljs fortfarande, trots att han av en tillkallad extern utredning friades från alla anklagelser.

http://www.svt.se/ug/200-barn-utsatta-for-overgrepp

Till det senare avslöjade SVT:s reporter Karin Mattisson hur den uppreklamerade svenske FN-byråkraten Jan Eliasson, en av Margot Wallströms mångåriga förtrogna, felaktigt bidrog till ryktesspridningen mot Kompass (se intervjubilderna medan kameran rullar!).

Fallet Kompass visar att det ofta framförda påståendet att diplomati är den första försvarslinjen i säkerhetspolitiken är överdrivet. Vad är det värt om den högsta försvararen av universella fri- och rättigheter, Förenta Nationerna, gång på gång visar sig vara del av en osäkerhetspolitik som drabbar världens försvarslösa?

Wallström-doktrinen ställer dessutom till det i säkerhetspolitiken eftersom den förstärker bilden av dubbelspel inför omvärlden. Försvarsministern är tilldelad rollen som statsministerns buktalande docka åt höger (försvarsvänner, Natoanhängare, värdlandsstödjare, Putinkritiker) medan Wallström ska lugna partivänstern (pacifister, antiamerikaner, FN-kramare, biståndare).

Det är ingen enkel uppgift att göra båda linjerna trovärdiga samtidigt, och inte ens Läderlappen och Robin skulle göra det bättre än firma Hultqvist & Wallström. Det är inte personerna det är fel på utan politiken.