Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Johan Söderström 2010-10-21 | Uppdaterad 2010-10-22
En slutsats från förra årets Pax Baltica-konferens i Karlskrona var att man talade om våra grannar på andra sidan Östersjön, men inte med dem. För första gången i den 21-åriga konferensens historia råder man nu bot på det genom att bjuda in utländska föreläsare. Det är bra och tillför förstås ytterligare en dimension till samtalen.
Alf Vanag från Handelshögskolan i Riga, tar upp den ekonomiska klyftan mellan de baltiska staterna och Sverige. Utmaningarna för ett ekonomiskt hårt drabbat land som Lettland att få ordning på finanserna och dessutom överbrygga denna klyfta är enorma. Tillståndet på stora delar av Lettlands landsbygd går att jämställa med Sverige på 1950-talet.
Vanags beskrivningar passar inte riktigt in i konferensens tema ”Hot och möjligheter”. Han bedömer dessutom inte det ofta omtalade ryska energivapnet mot de forna sovjetiska republikerna och Västeuropa som något direkt hot. Det statliga ryska gas- och oljebolaget Gazprom vill först och främst tjäna så mycket pengar som möjligt. Då finns det anledning för det statskontrollerade bolaget att inte skrämma sina kunder alltför mycket.
Vi lever onekligen i en mycket mer säkerhetspolitiskt komplex verklighet år 2010 än när den första Pax Baltica anordnades. Moderatorn Ann-Sofie Dahl listar fem hot som upptar dagens analytiker och som bildar bakgrund till diskussionerna: Klimatförändringar, pandemier, terrorhot/ett generellt muslimskt hot, hotet från ett cyberkrig och slutligen det traditionella territoriella kriget som fram tills Georgien-kriget år 2008 ansågs som föråldrat.
Tidigare generalkonsuln i Istanbul, Ingmar Karlsson, talar om det europeiska upplevda hotet från muslimerna, att EU på lite sikt skulle omvandlas till ett Eurabien. Han plockar tämligen metodiskt isär tänkbara orsaker till att framställa muslimer som ett hot. Med tanke på den mycket låga nativiteten i EU är invandringen från arabvärlden och andra muslimska länder i själva verket absolut nödvändig. Inom Europas gränser blir vi allt färre, utanför blir befolkningstrycket allt större.
Och muslimer i EU utgör ju inte en homogen grupp. Vi talar om människor från ett 50-tal länder som talar ett tjugotal olika språk. För vad har en troende muslim från Indonesien för likheter med en bosnisk muslim eller somalisk? Inte särskilt mycket. Den breda majoriteten är heller inte troende.
Gruppen muslimer är dessutom inte immun mot påverkan från det omgivande samhället, det pågår en konstant förändring. Men det är en trängd grupp. Det är svårt att känna sig välkommen och integrerad när man ner till tredje generationen fortsätter att räknas som en främmande del av samhället.
Detta lämnar grogrund både för främlingsfientliga partier på den ena sidan och radikala muslimska krafter som gärna för alla muslimers talan på den andra. När vi i verkligheten ser en sekulariseringsprocess och individualisering hos muslimer i Europa, framställs de på allt fler håll som en sammanhållen hotfull grupp. Det är en minst sagt olycklig utveckling. µ
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
