Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Johan Söderström 2008-08-13 | Uppdaterad 2008-08-19
Om man som jag arbetat med debatt- och insändarsidor på Nya Wermlands-Tidningen är vargproblematiken inte ett okänt fenomen. Det behövdes bara ett enda angrepp på tamboskap eller jakthund så var debatten i full gång och sedan fortsatte den – länge.
Nu när sex vargpar söker revir i Västra Götaland har frågan återigen kommit till Borås Tidnings spridningsområde. LRF Sjuhärad menade häromdagen att de sex revirhävdande paren utgjorde en ”oacceptabel nivå” och att ”situationen går oss ur händerna”. Därför kräver de nu licensjakt på varg i Västra Götaland (BT 8/8). Replikerna på nätet har inte låtit vänta på sig.
LRF:s reaktion är ganska så överdriven. När vi i år äntligen har uppnått riksdagens mål om 200 vargar och 20 föryngringar per år, ja då är det dags att plocka fram bössan. Vargstammen är fortfarande känslig och präglas delvis av inavel. Dessutom dödas 10–15 vargar årligen, jaktbrott som sällan klaras upp.
Det vore därför mycket riskabelt att införa licensjakt i detta skede. Visst går det att förstå frustrationen och ilskan hos dem som mister sin jakthund eller får sina får rivna. De som förlorat tamboskap bör ha en ordentlig ersättning och ekonomiskt stöd så att de kan hägna in och skydda sina djur.
Men i ett så vidsträckt land som Sverige måste vi kunna ha en hållbar vargstam. Det är inte rätt att vi ska skjuta bort ett av våra fyra stora rovdjur.Vargen är dessutom inte farlig. Man får gå tillbaka till första halvan av 1800-talet för att finna någon incident där varg attackerat människa. Då är björnen betydligt farligare.
Vargfrågan rymmer många dimensioner. Stad ställs mot landsbygd, jägare mot naturgrupper. Problemet är också att vargstammen är koncentrerad till vissa delar av landet: Värmland, Dalarna och Västra Götaland. Det hade förstås varit önskvärt med större spridning upp mot de stora skogarna i Hälsingland, Jämtland och längre norrut.
Många som lever nära vargen är också frustrerade för att de tycker att besluten tas över deras huvuden. Beslutsfattarna i Stockholm lever inte i samma verklighet som de som är rädda för att släppa ut sin hund i skogen. Det kan därför verka rimligt att flytta ner jaktfrågan på en nivå så nära som möjligt dem som lever i vargom- råden. Att vargjakten ytterst styrs av ett EU-direktiv är inte optimalt. Samtidigt är vargen en nationell angelägenhet. Därför är det trots allt viktigt att Naturvårdsverket har sista ordet i frågan om skyddsjakt på enstaka problemvargar.
Det är bara att acceptera att vargen etablerat sig i Västra Götaland och därmed även debatten om dess vara eller inte vara.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Det var ju tur att Ryssland erövrade Finland. Därför kan man undvika att prata om vargplågan där under 1800-talet. Se http://www.newsdesk.se/pressroom/fnr/pressrelease/view/106816 Och Indien på 1990-talet avfärdar man med att indiska vargar specialiserade sig på förskolebarn eftersom deras föräldrar var så fattiga. Detta trots att inga barn släpptes ensamma utanför byn utan vargen måste hämta dem där.
Har inte skribenten sett att pengarna håller på att ta slut i Västra Götaland. Man har nämligen ingen laglig rätt till ersättning. När halva besättningen dödas är hela ekonomin sönderslagen.
Rolf Peterson som ägnat ett helt liv åt studier av vargar på Isle Royal sa:
"Vargen är ett fantastiskt djur som hör hemma i vildmarken. Den största otjänst vi kan göra den är att den får vänja sig vid människor." Jag fick just en rapport att vargarna på Isle Royal håller på och byter beteende. De börjar studera människor. Älgen håller på att ta slut.
I Sverige i allmänhet, och söder om sjöarna i synnerhet, finns ingen vildmark där vargen kan leva utan att komma i kontakt med människor. Därför får du ett dilemma.
Skyddar du tamdjuren för väl finns inte den buffert som behövs för att göra människor säkra. Ska vi därför säga att kanske bara 50% får skydda sina djur?
Att vi undantar våra markers produktion av vilt, bär och svamp när världssvälten kanske står för dörren kan kanske accepteras. Eller att allemansrätten i praktiken försvinner. Men när vargar nära människor skyddas då har vi gått över gränsen. Samhällets första prioritet måste vara att skydda medborgarna, inte några diffusa populationsteorier om hur många rovdjur det ska finnas.
Calle Seleborg
Det är dags att man ställer hårdare krav på jägare och bönder hur dom skall skydda sina kära tamdjur och jakthundar ! Angreppen skulle minska kopiöst mycket ! Antingen har inte tamdjursägare och jägare fått tilräckligt med kunskap och information eller så handlar det om väldigt dålig samarbetsvilja .
Den domedags stämning Calle Seleborg försöker måla upp för läsarna är, att med vargens etablering i Västra Götaland kommer både älg, rådjur och annat vilt snart att vare utrotad.
Detta är vad som håller på att hända på Isle Royale enligt Seleborg, något han tydligen fått information om i en rapport från en, i vanlig ordning, inte namngivna forskare.
När dessutom djurägare börjar ta sitt ansvar och sätter upp rovdjurssäkert stängsel, kommer vargen ovillkorlig att svälta och kommer då att börja döda barn och andra småväxta människor.
Det är enligt Seleborg vad som vänta oss och vad som enligt Seleborg är ställd utom all tvivel.
Lite roligt är det ju att samma Seleborg i otalliga insändare, konsekvent har hävdad att rovdjursstängsel inte alls är effektivt, att vargen snabbt lär sig springa över om den bara är tillräckligt motiverat/hungrig, om den då inte redan har gjort det vid ett flertal tillfällen.
Men nu har han tydligen insett värdet av ett sånt stängsel, om än bara som stöd för andemeningen med hans kommentar.
Sedan hans profetia om klövviltets nära utrotning.
Låt oss se hur situationen är i hans eget län, Värmland.
En vargflock dödar i snitt, oberoende av flockens storlek, omkring 120 älgar årligen, varav cirka 90% är kalvar och fjolingar, men låt os för enkelheten säga att vargens diet till 100% består av kalvar och en ?vargflock? består av allt mellan ett och flera djur.
Jägarna i Värmland sköt förra året 2699 kalvar och 3725 vuxna älgar.
Det är så mycket som älgstammen klarar av att beskattas med.
Om det nu var vargar som beskattade älgstammen så kraftigt, om det nu var vargarna som dödade alla dessa 2699 älgkalvar, ja då borde det finnas ytterligare 22 vargetableringar i Värmland innan det ens fanns någon risk att älgen blev utrotad!
22 vargetableringar i Värmland FORUTOM alla de som redan finns där vill säga.
Hur många vargrevir blir det då fråga om totalt Calle Seleborg, som det behövs i Värmland innan din profetia kan bli verklighet?
Och hur många vargrevir ?krävs? det i Västra Götalands län med en avskjutning förra året på 1944 kalvar och 2773 vuxna älgar, innan det även där går åt skogen.
Västra Götaland där det även finns kopiöst mycket annat klövvilt för vargen att spisa sig mätt på.
Nej, Calle Seleborg, din domedagsprofetia är inte annat än okunnigt nys med syfte att väcka opinion bland allmänheten mot vargen, något som jag tror de flesta med ett lite mer nykter syn på saken än du och medlemmarna i den förenig du företräder, mycket väl förstår!
Allan Jacobsen
Föreninge Nordulv
Jägare bosatt mitt i Hasselforsreviret
Det är typiskt av vargmotståndare som Calle Seleborg att när han ska visa på vargens farlighet väljer exempel från andra tider och platser. Dels det tättbefolkade Indien och 1800-talets Ryssland. De förhållanden som rådde där och då har dock få likheter med dagens Sverige. Ingen kan däremot visa på vargens aggressivitet mot människan i nutid i Sverige.
Dessutom står vi inte för någon världssvält och definitivt inte i Sverige. Tvärtom blir vi effektivare över hela jorden på att utnyttja åkerarealer.
Vargen är ett mycket skyggt djur som vanligtvis inte är farligt för människa. I de enstaka fall där varg upprepade gånger givit sig på tamdjur eller kommit alltför nära människan kan man tillåta skyddsjakt på enstaka djur. Annars bör man låta vargen vara ifred.
Som vanligt är vargförespråkarna på annan plats än vargarna.
Skall bli intressant att se när debatten tar fart i denna tidning i takt med att vargarna etablerar sig längre söderut. Från att ha litet eller inget intresse av varg, till motstånd. -Lika som på alla de ställen vargen etablerat sig i Sverige.
seleborg har i stora drag rätt om riskerna,undertecknad fodrar rådjur hemma nu...utan havren skulle de aldrig gå så nära huset,läs under 10 meter...hungern driver djur mot bebyggelse
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
