måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Johan Söderström 2010-07-24 | Uppdaterad 2010-07-25
SJ lovar bättre resegaranti”, ”Satsningar på tågtrafiken otillräckliga”. Två rubriker ur de senaste veckornas nyhetsflod som känns mycket bekanta.
Vare sig det är vinterrusk eller högsommarvärme har SJ problem, men hela skulden kan inte läggas på tågbolaget. Det är dags att stärka underhållet av järnvägen.
Under år 2010 har Statens Järnvägar bevisat att man varken klarar av att hantera vinterkyla eller sommarhetta. Den absoluta bottennivån nåddes, förhoppningsvis, tisdagen den 13 juli. Det var då som passagerare på ett stillastående X2000-tåg såg sig tvingade att krossa fönsterrutor för att få luft och en resenär kollapsade. Det tog sex timmar i 30-gradig värme innan tåget kunde köra vidare.
Det kan kännas onödigt att så här i sommarvärmen påminna om den gångna kalla och snörika vintern, som måste ha varit en av de värsta som SJ och resenärerna tvingats genomlida. Att var tionde tåg ställdes in i februari och att SJ förlorade 272 miljoner kronor vittnar om problemens storlek (DN 22/7).
Jämförelsen med kaoset i vintertrafiken är dock svår att undvika. Samma löften om skärpning, bättre kundbemötande och punktligare tåg gavs även då från SJ:s ledning.
Bolaget förtjänar hård kritik. Punktligheten och servicen måste bli bättre, och informationen. Det är märkligt att ett kommunikationsföretag – som ju SJ faktiskt är – har så svårt att föra en dialog med passagerarna. Information är gratis och en informerad kund har betydligt enklare att hålla humöret uppe.
Men skulden kan inte bara läggas på SJ. Banverket och Trafikverket är medskyldiga till trafikstockningar och ständiga förseningar och om vi väljer att vidga perspektivet något härstammar dagens problem till stor del från decennier av underlåtenhetssynder.
Sverige har under lång tid legat i botten vad gäller underhåll av växlar, banvallar, signalsystem och räls. Likväl är vi det land i EU som transporterar mest gods på räls, 24 procent. Det är inte att undra på om järnvägsådrorna titt som tätt proppas igen.
Det var därför inte särskilt förvånande att branschorganisationen Tågoperatörerna dömde ut regerin-gens infrastruktursatsning som otillräcklig (Ekot 20/7). Fram till år 2021 ska 191 miljarder plöjas ned i järnvägssatsningar, men det räcker inte.
Det borde, enligt Tågoperatörerna, byggas fler spår än vad som ingår i regeringens planer, dels med tanke på framtida tryck från företag som vill lägga sitt gods på räls och dels för att passagerartrycket lär öka.
Infrastruktursatsningar är svåröverskådliga och sträcker sig över långa tidsperioder. Vad det direkta utfallet av de 191 miljarderna blir och om det verkligen kommer att tillföras så mycket pengar är idag oklart.
Kanske medför satsningen verkligen en betydande lättnad på dagens överbelastade järnvägsnät och kanske botas det värsta behovet av både underhåll och ny räls. Det låter lovande att regeringen avser att fördela pengarna lika mellan just underhåll och att bygga nytt.
Men trots de positiva signalerna är det mer troligt att det kommer att dröja decennier innan vi ersatt gamla sträckor – med anor tillbaka till 1850-talet – med ny räls och uppfräschade banvallar.
Kommande regeringar har ett tungt ansvar och en svår uppgift att ta igen åratal av infrastrukturluftslott och brist på underhåll. De högt flygande planerna på höghastighetståg riskerar dessutom att kasta grus i maskineriet. Det vore bättre att låta mer jordnära projekt som kostar mindre pengar, men gör större nytta gå före, som ett snabbspår mellan Borås och Göteborg.
Det är på det hela taget paradoxalt att så många miljöinriktade regeringar har satsat så lite på den i stort sett koldioxidfria järnvägen. Ekvationen går inte riktigt ihop.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Statens Järnvägar går inte som tåget, skriver artikelförfattaren. Det ska det inte heller göra eftersom Statens Järnvägar körde sitt sista tåg för snart tio år sedan, eller närmare bestämt på nyårsafton år 2000.
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
