Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Johan Söderström 2011-09-13 | Uppdaterad 2011-09-12
Världsnaturfonden, WWF, presenterade mycket uppmuntrande siffror häromveckan. Tjuvjakten på varg har minskat, och det markant.
Enligt Världsnaturfondens vargrapport den 25/8 dödades 9–20 vargar årligen illegalt under perioden 1998–2005. De följande fem åren minskade siffrorna till mellan tre och sju vargar. Inga förutom de mest inbitna varghatarna kan undgå att glädjas över att färre stora rovdjur fångas i fällor, jagas från scooter eller faller offer för skyttar.
Borde detta inte ha haft en dämpande effekt på den ständigt infekterade och symboliskt laddade vargfrågan? Och är det inte en signal om en något ökad förståelse? Svaret är nej och åter nej.
I förra veckan höjde nämligen Svenska Jägareförbundet temperaturen i vargfrågan till röd nivå. Regeringen och naturvårdsförbunden har förkastat kompromisslösningar, de har ”trampat på den utsträckta handen”, skriver Jägareförbundet. Nu återstod endast konflikt och det är vargen som är den stora förloraren stod det vidare (DN debatt 6/9).
Tonen i artikeln kändes något olustig och som ett förebud om utökad illegal jakt, om inte licensjakten återinförs vill säga. Det är förstås inte den minskade tjuvjakten som har upprört jägarkåren, utan regeringens beslut att till sist böja sig för EU-kommis- sionen i frågan om licensjakt.
I januari anmäldes Sverige för brott mot EU:s art- och habitatdirektiv av miljökommissionären Janez Potocnik. Inför hotet om att hamna inför EG-domstolen valde miljöminister Andreas Carlgren att frångå licensjakten till vintern. Miljöministern och jordbruksminister Eskil Erlandsson ger dock ett budskap nationellt och ett annat till EU-kommissionen.
Beskedet till väljarna lyder att den inställda licensjakten 2012 ska återupptas 2013 och att licensjakten ersätts med en utökad skyddsjakt. Så låter det inte i regeringens svar till Bryssel. Att naturvårdsförbunden för andra gången anmäler vargpolitiken får därmed ses som en konsekvens av att regeringen inte har spelat med öppna kort.
Viljan att öka acceptansen för vargen är en grundpelare i vargpolitiken. Men den har lite att göra med att den illegala jakten avtagit. Trendbrottet kom långt innan Andreas Carlgren ens var påtänkt som miljöminister och ingen kunde förutsäga licensjakten i mitten av 2000-talet.
En mer handfast förklaring är att bytet av spårsändare gjorde det svårare att pejla vargen. Skärpt fokus från media och en mer aktiv politik på myndighetsnivå är andra faktorer.
Enligt Linda Berg och Maria Solevid vid SOM-institutet är åsiktspolariseringen mellan människor som bor i eller utanför varglän i princip oförändrad mellan 2009 och 2010 (Fortsatt polarisering i vargfrågan, SOM-institutet, 2011).
Effekten av licensjakten är att gruppen som anser att vargstammen är för stor har minskat marginellt (32 till 30 procent) medan andelen har ökat något bland aktiva jägare (69 till 72 procent). Studien i sin helhet visar alltså inte på ökad förståelse för vargpolitiken. Vargfrågan kan inte ordnas in efter den traditionella höger–vänsterskalan.
Centerns kärnväljare är exempelvis i hög grad vargmotståndare medan de flesta folkpartister anser att stammen är alltför liten. Det finns dock politiska poäng att tjäna på att hänvisa till EU:s inblandning i frågan. Carlgren och Erlandsson är väl medvetna om vilka känslor ”Bryssel” väcker i sammanhanget.
Så länge vi inte har en livskraftig vargstam kommer inte Sverige att ha rätt att återuppta licensjakten. Det klokaste vore att anpassa sig därefter och samtidigt fortsätta förankringen på lokal och regional nivå, höja bidragen till elstängsel och ersättningen för fälld boskap samt utöka skyddsjakten.
Politiker på alla nivåer har ett ansvar för att vargfrågan är så infekterad i det förhållandevis vargglesa Sverige.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
