Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Johan Söderström 2011-10-20 | Uppdaterad 2011-10-20
Det är lätt att köpa bilden av Occupy Wall Street-rörelsen. Unga, hippa gräsrötter som protesterar mot Wall Street och hela det kapitalistiska systemet.
Vad vill de, egentligen?
FOTO Scanpix
Vem håller inte med om att bankerna i allmänhet kom väl lindrigt undan från den förra finanskrisen? Vem skriver inte under på att hela det kapitalistiska systemet är satt under press för tillfället? Nu när staterna tvingas skriva ut mångmiljardgarantier till banksystemet och det diskuteras finansskatter på EU-nivå.
En rörelse som via sociala medier sprider sig över Atlanten och orsakar demonstrationer i London, Berlin, Rom och Stockholm är ju i sig fascinerande.
Frågan är bara vad de egentligen vill. Ja, vad vill de? Lite av varje, faktiskt. På andra sidan Atlanten finner man allmän kritik mot växande samhällsklyftor, motstånd mot kriget i Afghanistan och fackligt engagemang, men också en svans av våldsförespråkare och antisemiter.
Occupy... är betydligt mer mot än för något specifikt och det är en rörelse som har fått ett betydligt större mediegenomslag än vad den klena uppslutningen vid demonstrationerna motiverar. I nuläget är det mycket svårt att se att manifestationerna skulle sätta något avgörande avtryck i den politiska agendan. Därtill är budskapet alltför spretigt.
Icke desto mindre slår Occupy-rörelsen an en sträng av missnöje, både i USA och i EU, som såväl finanshöjdare, industrimän som arbetslösa 23-åringar i Stockholm kan samlas kring. Den italienske centralbankschefen Mario Draghi säger sig ha förståelse för att de unga är ”arga på krisen” (Expressen 15/10). Investors VD Börje Ekholm är som de flesta andra kritisk mot att bankernas vinster har privatiserats medan förlusterna fått bäras av skattebetalarna.
När gemene man upplever hur bankerna, även de svenska, fortsätter att ta ut miljardvinster, och bonusprogrammen bara tar sig nya uttryck, läggs lök på laxen.
Samtidigt är det viktigt att hålla isär orsak och verkan. Att exempelvis Grekland under decennier haft politiker som lovat guld och gröna skogar och medborgare som inte betalar in skatten, är ju ett politiskt problem, inte ett marknadsmässigt.
Det är ju inte bankernas och kapitalismens fel att sydeuropeiska länder tvingas hårdbanta budgeten med demonstrationer som följd. Man bör heller inte glömma att bolånen som lade grunden till den finanskris som följde i spåren på Lehman Brothers’ kollaps var ett av arv från Clinton- och Bush-administrationerna. Varken kapitalismen eller staten bör med andra ord ensidigt skyllas för dagens skakiga finansiella läge.
I Stockholm samlades 1.000 människor på Sergels torg i lördags med plakat som ”Vi är de 99 procenten” och ”Ned med kapitalismen”. Andelen som i verkligen ställer sig bakom den disparata Occupy-rörelsen lär vara betydligt lägre. Och kapitalismen kommer att klara även denna kris. För vad är alternativet?
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
