måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Johan Söderström 2010-07-29 | Uppdaterad 2010-07-29
Wikileaks publicering av 91.000 hemliga rapporter från krigets Afghanistan har troligtvis en begränsad skadeverkan både för de amerikanska styrkorna och för ISAF-styrkan, där Sverige ingår. Som utrikesminister Carl Bildt (M) uttryckte det så är det läckan i sig som är sensationen, inte informationen.
Amerikanska soldater söker en bättre utsiktspost i jakten på talibaner. Kriget ifrågasätts alltmer i USA men Wikileaks publicering av hemligt material spelar mindre roll.
För militärer, politiker och en intresserad allmänhet finns det inte så mycket nytt att finna. Förhållandena på marken i Afghanistan förändras snabbt och rapporterna sträcker sig inte längre än till december 2009. Därmed är på många sätt fiendens nytta av dem begränsad.
Men risken finns ändå att talibaner och andra motståndare kan läsa ut mönster och strategier i myriaden av information. Vidare lär själva det faktum att det finns läckor skapa försiktighet kring informationsspridning och därmed försinka och försvåra krigföringen.
De svenska insatserna nämns på flera ställen i det omfattande materialet, men det svenska uppdraget lär heller inte påverkas nämnvärt. Icke-rapporterade incidenter har framkommit men de är av en karaktär som redan förekommit i media, senast igår då Svenska Dagbladets nätupplaga skrev om en långvarig eldstrid. Försvarsmakten måste också fundera på hur man kan skydda den svenske medborgare vars namn och sysselsättning avslöjas i dokumenten.
Wikileaks material bär inte på den sprängverkan som exempelvis bilden på den lilla napalmindränkta vietnamesiska flickan fick i USA och i hela världen. En bild som starkt bidrog till att USA drog tillbaka sina trupper från Vietnam innan uppdraget var slutfört.
Vi kan alltså inte förvänta oss en förändrad bild av kriget och troligtvis inte heller en förvärrad hotbild mot trupperna. Däremot kan materialet ytterligare påverka en redan krigstrött opinion i USA. I tisdags godkände den amerikanska kongressen Vita Husets begäran på 240 miljarder kronor och 30.000 nya soldater till Afghanistan. Några fler omfattande förstärkningar lär inte president Barack Obama kunna räkna med.
Om inte krigstrenden vänder – och allting tyder snarare på att talibanerna stärker sitt grepp – så tvingas presidenten att byta fot i en av sina viktigaste utrikespolitiska frågor.
En ifrågasättande opinion, växande motstånd i kongressen och rapporter om övergrepp och förbrytelser, allt bidrar till att den nioåriga operationen kan gå mot sitt slut. Afghanistaninsatsen lär under alla omständigheter bli en kvarnsten kring Obamas hals och försvåra för en president som redan tappar i opinionsmätningarna.
Tar USA tar hem sina drygt 100.000 man (av totalt 146.000) är det också svårt att se hur Sverige och övriga allierade ska kunna ha kvar sina styrkor. Ett troligt scenario är att talibanerna då åter lägger under sig stora delar av Afghanistan och att landet kastas tillbaka till medeltiden.
Om Obama däremot kan finna fortsatt stöd för sin linje avgörs den svenska truppens öde av valet i höst. Regeringen ser ingen bortre gräns, men med de rödgröna vid makten kan afghanska flickors rätt att gå i skolan bli en förhandlingsfråga.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
