Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Johan Söderström 2011-11-01 | Uppdaterad 2011-11-01
Andra världskriget slutar aldrig att fascinera. Strömmen av böcker, artiklar och dokumentärer är till synes outsinlig. Svenska politikers ställningstagande under åren när världen brann är mycket väl belysta och likaså åsiktsströmningarna i folkdjupen.
Endast Birgitta Almgren, professor i tyska, har efter en regeringsdom tillgång till Säpoas Stasiarkiv.
Men med tiden från slutet av 1940-talet och 50 år framåt förhåller det sig annorlunda. Ännu återstår mycken forskning för att klarlägga Sveriges agerande under kalla kriget. Det behövs ett bättre underlag för att sticka hål på myten om ett politiskt och militärt neutralt Sverige mellan de båda supermakterna.
Beröringsångesten med denna period är fortfarande påtaglig, trots att det har gått över 20 år sedan Berlinmurens fall. Än idag avslöjas svenskars nazistiska kopplingar, medan det går mycket trögare att lyfta fram sympatisörer till Lenin, Stalin och Mao.
Det märks i frågan huruvida allmänheten skall få tillgång till Säpos hemliga Stasiarkiv.
Trycket mot Moderaterna och justitieminister Beatrice Ask att offentliggöra Stasiarkivet har dock ökat på senare tid. Efter att först Sverigedemokraterna pläderat för detta, följde Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänstern och Kristdemokraterna. Man kan dock ana en viss falsksång i kören.
En enkel fråga till Socialdemokraterna är varför inte partiet i regeringsställning har valt att lätta på förlåten. Redan 1990 tog Sveriges regering emot en lista över "kultur- och mediepersonligheter" som på olika sätt hjälpte den östtyska statsapparaten. Åtskilliga socialdemokratiska regeringar har suttit vid makten sedan dess.
Dessutom är det ytterst tveksamt om Socialdemokraterna i sådana fall fått medhåll från ett vänsterparti som ända in i slutet vårdade relationerna med de östeuropeiska diktaturerna.
Men frågan om Säpos Stasiarkiv lämpar sig synnerligen illa för partistrider. Det berör något så grundläggande som en nations vilja att göra upp med sitt förflutna.
Det har rests en rad invändningar som varnar för riskerna med att lyfta fram för allmänheten kända och okända namn i offentlighetens ljus. Stasi-agenterna hade ett intresse av att blåsa upp rapporterna. Många oskyldiga namn kan ha hamnat i registren.
Det är ingen hemlighet att en rad personer som idag är tunga namn i kulturen, politiken och näringslivet, positionerade sig långt ut på vänsterkanten under det röda 1970-talet. Sensationslystnad blir därmed en drivkraft att lyfta fram det som ett antal personer helst vill glömma.
Dessa svårigheter bör dock inte få stå i vägen för allmänhetens rätt att få veta. Det ligger ett stort värde i att lyfta upp byken på bordet, diskutera den och sedan förhoppningsvis gå vidare. Att fortsätta hemlighållandet föder bara spekulationer.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
