Johan Söderström 2010-01-30 | Uppdaterad 2010-01-30
Det är svårt att tro att det är ledaren för ett parti som balanserar på fyraprocentsspärren som står där framme på scenen.
KD-ledaren Göran Hägglunds entré föregås av ett bildspel om det politiska året till tonerna av Earth, Wind and Fires "September". Kopplingen är given. Detta är upptakten inför valet den 19 september. Partiledaren ska sporra de 1100 kommunpolitikerna till att göra stordåd.
Det lär behövas. Kristdemokraterna har fått gehör inom alliansen för mycket av sin politik. Avregleringen av apoteken och kömiljarden inom vården är dessutom reformer som har en direkt positiv verkan på människors vardag. Men belöningen i form av opinionsmässiga framgångar har uteblivit. Inte heller gav debatten om verklighetens folk synbart utslag hos Sifo eller Synnovate.
Göran Hägglund borde ha all anledning att vara nervös, men det märks det inte ett spår av på mässan i Jönköping. Istället framstår han som mycket säkrare än förr. Ordvitsarna finns givetvis med, men också en tyngd och säkerhet i framtoningen som saknades för några år sedan. I det drygt timslånga talet gör Hägglund långa utflykter från manus utan att gå vilse i retoriken.
Ska man döma utifrån Hägglunds tal så har KD valt att slå in på den värdekonservativa vägen till nackdel för de inom partiet som hellre talar bistånd och välfärdsstat. Var den frireligiösa falangen ställer sig återstår att se. Sannolikt har de enklare att leva med en enande värdekonservatism än att partiet åter drar sig mot mitten av det politiska fältet.
Det är ett ideologiskt laddat tal. Hägglund refererar till den tyske tänkaren Wilhelm Röpke, en av arkitekterna bakom den tyska kristdemokratins långa maktinnehav. Han citerar den tjeckiske dissidenten, sedermera presidenten, Václav Havel som menar att "marknadsekonomin är lika naturlig som luft" men att "det är ett stort misstag att tro att marknad och moral utesluter varandra".
En önskan är att fler partiledare följde Hägglunds exempel och på ett tydligare sätt kopplade sin politik till moral och etik. Havels citat sammanfattar nämligen på ett mycket bra sätt Kristdemokraternas syn på marknadsekonomin. När Hägglund talar om pengar som ett medel och inte ett mål. När han talar om moral och kultur vid sidan av marknadsekonomi så rutar han in ett område som passar partiet mycket bra.
Partiledaren står helt enkelt på mycket stabil grund när han kritiserar bonusar och marknadsekonomins nackdelar. Han är trovärdig när han poängterar att högskattesamhället gör medborgarna egendomslösa.
Men det behövs mer än ett ideologiskt budskap för att nå framgångar i valet, det krävs även en attraktiv politik inför nästa mandatperiod. Kristdemokraterna måste dessutom bryta sig loss från allianssammanhanget, de måste profilera sig för att vinna röster. Fastighetsskatten var en potentiell vinnarfråga inför förra valet som gick förlorad. Nu framhålls en ny lag om sjukvård för asylsökande och sänkt pensionsärskatt.
Den senare frågan borde innebära politiska poäng. Synen på skatterna skiljer sig från Moderaternas som ibland kan kännas enkel och utan djup. Men utan Anders Borgs godkännande kan inte Hägglund göra särskilt mycket. Det måste finnas utrymme i budgeten för att en tredje och fjärde sänkning av pensionärernas skatter ska bli aktuell.
På efterföljande presskonferens anas också viss kritik mot Moderaternas nya jämställdhetspolitik. Men där slutar också profileringen på allianskollegornas bekostnad. Istället påpekar Hägglund att det är dags att blåsa liv i den falnande alliansandan och att man är för dåliga på att kommunicera effekterna av den förda politiken. "Det är för mycket verkstad, och för lite snack". Det är verkligen inte svårt att skriva under på något av påståendena. Och det gäller inte minst kristdemokraterna själva.
Hägglund ser problemen med partiets snällism. Han menar att det är dags att stå på sig som under debatten om verklighetens folk. Det är också på tiden att man slopar de politiska pekpinnarna. Självkritiken tyder på insikt, vilket är första steget till en förändring.
Det avgörande, inte bara för kristdemokraterna utan för hela alliansen, är att Göran Hägglund finner minst en valvinnande fråga. Och att gräsrötterna i Jönköping får fart under fötterna och når ut med budskapet.
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74