Johan Söderström 2010-09-01 | Uppdaterad 2010-09-01
Det känns inte särskilt förvånande att Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) får medhåll av Miljöpartiet i samtliga av föreningens 17 viktigaste miljöförslag inför valet (Ekot 31/8). SNF:s politiska agenda har en tendens att i många stycken överensstämma med de grönas.
Men riksdagspartiernas svar på SNF:s enkät visar även att stödet i enstaka frågor är närmast lika stort från det borgerliga lägret. Svaren visar även på möjligheten till blocköverskridande samarbete på miljöområdet. Splittringen inom de båda blocken är nämligen betydligt större än mellan regeringsalliansen och den rödgröna oppositionen.
Om SNF:s åsikter får utgöra facit för en god politik för miljön så är Miljöpartiet och Vänsterpartiet de miljövänligaste partierna. Inte långt därefter följer Kristdemokraterna som gör tummen upp för 12 av 17 förslag, tätt följt av Folkpartiet som säger ja till 10 förslag.
M och S framstår i detta sammanhang som bromsklossar medan de mindre partierna har större reformambitioner. Detta följer ett traditionellt mönster. Moderaterna gjorde en för partiet ovanlig uppryckning på miljöområdet inför klimattoppmötet i Köpenhamn men efter det har frågan återigen hamnat i skymundan.
Miljöfrågorna verkar dock inte bli tongivande i årets valrörelse. I finanskrisens efterdyningar dominerar jobben och välfärden. Det är på sitt sätt synd att inte de borgerliga får utmana de rödgröna i en fråga som vanligtvis intresserar en i detta val ovanligt stor ungdomskull.
Miljön har ju dessvärre dominerats av vänsterpartierna. Trots att det finns en borgerlig berättelse om förvaltandet av naturen, om för positivt teknik- och framtidstänkande och om vikten av privat ägande som kan utmana vänsterns syn. Varför hörs inte den mer?
Det är väl så att miljöpartiet står egentligen mellan blocken, men när den ena sidan säger ungefär som USA s förra president. Miljön får komma sedan, nu ska vi se till så Svenskt Näringsliv får sitt igenom först. Och då gäller det att fortsätta att förse industrisamhället billig energi i första hand.
Hur ska Miljöpartiet kunna ställa upp på så konservativ tillbakasträvande politik för att storfinansen ska kunna ånga på i samma banor, oavsett vad som händer i världen.
Vi har ju bevittnat hur det gått för amerikansk bilindustri, när man tror att tiden stannade på trettiotalet.
Vi ser ju hur moderaterna prioriterar. Vilka framsteg gör vårt samhälle med att göra rika rikare. Dessa handlar ju inte mer för det. Och när vi handlar, var kommer varorna ifrån? Jag ska ändå inte prata med maten, så det är klart jag köper det billigaste, säger många. Och så sparar man ihop till en billig charterresa. För flygbränslet är ju jättebilligt.
Detta att räkna allt i pengar är väl moderaters stora fel.
Det är ju rätt att sossar och moderater har det gemensamt, att de är väldigt toppstyrda, och gillar storskalighet. Och så tror de att småföretagare och uppfinnare ska finna en marknad i Sverige. Det är som att vara sork i en rävfarm.
Miljöpartiet är väl det partiet som står sina väljare närmast, och därmed har de mycket att lära ut till andra partier. Vi ser ju nu hur de byter ut sina ledare, för en ledare ska inte sitta för länge, då anpassar den sig till systemet och glömmer rötterna.
Så moderaterna som driver sina frågor hårdare än något annat parti, är inte lätta att samarbeta med.
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74