torsdag 02 september 2010
torsdag 02 september 2010
Johan Söderström 2010-07-27 | Uppdaterad 2010-07-26
Turistnäringen fortsätter att slå nya rekord. Förra året spenderade utländska turister 93,6 miljarder kronor i Sverige. Det är mer än exportvärdet för järn, stål och personbilar (sammanlagt 64,1 miljarder kronor) och en ökning med nästan 13 procent jämfört med året innan.
I många fall är det de frivilliga och obetalda insatserna som får hjulen att snurra. Det gäller inte minst landets 19 museijärnvägar, varav en ligger i Alingsås kommun. Många sjuhä- ringar har säkert trängts med holländare, tyskar och turister från övriga Sverige på den smalspåriga järnvägen mellan Anten och Gräfsnäs.
De 12 kilometrarna var en gång i tiden del av ett stickspår till sträckningen Göteborg-Skara. Idag är museijärnvägen ett intressant kulturhistoriskt minnesmärke som drivs av föreningen Anten-Gräfsnäs järnväg (AGJ).
Ett flertal företag, kommunen och regionen bidrar med pengar till AGJ liksom privata donatorer men utan tågpersonalens frivilliga insatser skulle tågen stanna för gott. Föreningen går runt ekonomiskt men inte mycket mer än så. Landets övriga museibanor, från Jädraås i Gästrikland till Skånska järnvägar, har liknande premisser.
Men idag är museijärnvägarna hotade, inte av den höga medelåldern hos de frivilliga eller sviktande antal besökare. Dråpslaget kom nyligen från Transportstyrelsen i form av förslag på chockhöjda tillstånds- och tillsynsavgifter (Ekot 16/7). Licens, intyg, tillsyn och registrering, som tidigare har varit gratis, kan komma att avgiftsbeläggas kraftigt.
Bakgrunden till Transportstyrelsens hårda krav är en lagrådsremiss som föreslår att myndigheten ska bli självförsörjande. Och någonstans måste man ju ta pengarna ifrån. Transportstyrelsen är inte omedveten om problemet. I skrivningarna till regeringen föreslås att järnvägslagen ska göras om så att det inte längre ska behövas tillstånd för att äga spår, något som i och för sig inte skulle drabba AGJ som äger sin räls. Dessutom att banor med låg risk ska ha lägre taxa, vilket verkar väldigt rimligt.
För Anten-Gräfsnäs Järnväg skulle de nya reglerna innebära utgiftsökningar på 100.000 - 150.000 kronor per år. Ett minst sagt hårt slag mot föreningen som i så fall antingen skulle få förlita sig ännu mer på frivilliga krafter, finansiärer eller tvingas höja biljettpriserna och därmed locka färre turister. Samtidigt utgör AGJ och museijärnvägarna bara en liten del av en betydligt större marknad.
Även privata tågoperatörer kommer ju att drabbas av avgiftshöjningarna liksom Statens järnvägar. Då gäller det betydligt större belopp som passagerarna i slutändan får betala i form av höjda biljettpriser. Till syvende och sist handlar förslaget om ökad egenfinansiering och mindre statliga subventioner.
Frågan om finansieringen av Transportstyrelsen är bara på ett beredningsstadium. Konsekvenserna är ännu inte utredda. Än finns det alltså tid för infrastrukturminister Åsa Torstensson att stoppa förslaget med alla dess följdverkningar.
Turismnäringen klarar sig ändå, men hur går det med kulturarvet och Frivilligrörelserna? Självfinansieringen verkar onekligen kosta mer än det smakar.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Ledarskribenten fortsätter att blanda ihop Statens järnvägar och SJ. De är sedan snart tio år två skilda organisationer och det är SJ som kör tågen.
Vi beklagar misstaget. En rättelse kommer i morgondagens tidning.
Härmed en allmän fundering vad gäller Sverige och utländska turister.
Turistsäsongen i Sverige förläggs fortfarande mest till den gamla svenska industrisemestern, medan många Mellan- och Sydeuropéer tar semester i augusti. Resultatet är att t ex franska och spanska turister ofta står inför stängda dörrar då de vill besöka turistattraktioner (och t.o.m. utserveringar på Marstrand) i Sverige. Kanske det är dags att fundera om detta är lämpligt, i synnerhet som det oftast fortfarande är stabilt och sommarligt väder i Mellan- och Sydsverige i augusti.
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vill du tipsa oss om något vi borde skriva om eller har du några frågor?
Webben bt.se
bt.se@bt.se
Telefon: 033-70 00 791
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
