Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 23 maj 2013
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
torsdag 23 maj 2013
Borrkärnor i Forsmark. Svensk kärnavfallshantering tilldrar sig internationellt intresse.
Johan Söderström 2012-06-15 | Uppdaterad 2012-06-15
Sverige har ett i grunden bra program för hantering av kärnavfall och säkerhetskraven för slutförvar i Forsmark är uppfyllda.
Omdömet kommer från OECD:s kärnenergibyrå, NEA, som alltså ställer sig positiv till kärnkraftsindustrins ansökan om förvaring i kopparkapslar 500 meter ner i det uppländska urberget. Den europeiska branschorganisationen FORATOM ser vidare den svenska förvaringsmodellen som ett föredöme.
Det är värt att lyfta fram dessa positiva vitsord och dessutom vara stolt över hur långt svensk forskning har kommit på området trots att kärnkraftsindustrin arbetar i ständig uppförsbacke.
Föga förvånande kräver miljöorganisationerna ytterligare utredning av slutförvaret. Man klagar på brister i underlaget. Nu är den ansökan som Svensk kärnbränslehantering har lämnat in inte precis något hastverk. Men exempelvis Svenska Naturskyddsföreningen har låst fast sig vid en annan lösning och vill fortsätta utreda frågan i all oändlighet.
De internationella omdömena känns som en fräsch motvikt till den nationella kritiken. Det är inte heller givet att miljöorganisationerna vet bäst i frågan eller har tolkningsföreträde över forskningsresultaten, vilket också kan vara värt att påminna om. Det tjugoåriga tankeförbud som infördes efter katastrofen i Tjernobyl har hämmat utvecklingen och är en av orsakerna till de ständiga driftstoppen i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn.
Det är i längden ohållbart med stillastående reaktorer under vintern när elproduktionen behövs som bäst. Samtidigt är det åtminstone till viss del detta som statsmakterna har bäddat för.
Utbyggnaden av vindkraften subventioneras med runt en miljard kronor per år samtidigt som vi har ett skatteuttag från kärnkraften på ungefär fyra miljarder kronor per år. Då skorrar det falskt att tala om kärnkraftens kostnader.
Frågan om kraftindustrins pålagor aktualiseras genom diskussionerna om kärnavfallsfonder. Tydligen fattas det 30 miljarder kronor för finansiering av framtida förvar. Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår därför tillsammans med Kärnavfallsfonden och Riksgälden en tredubbling av avgiften, något som skulle hota framtida investeringar.
Med tanke på att reaktorerna kan drivas fram till år 2045 (Ekot 7/6) är det förstås viktigt att räkna på hur detta skulle drabba finansieringen av den fortsatta driften. Slutåret 2045 lugnar för stunden. Frågan om nya reaktorer som ständigt riskerar att poppa upp och slå split inom alliansen kan läggas åt sidan. S-ledaren Stefan Löfven slipper press från den kärnkraftvänliga delen av Rörelsen.
Men det är svårt att tro att antalet incidenter inte skulle öka med reaktorernas ålder. Moderniseringen är en politiskt smidig lösning som säkrar vårt behov, men hade det inte varit bättre att bygga en ny reaktor för samma pengar?
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vi har högt i tak.
Vi har en tillåtande grundinställning.
Vi vill att användarna ska komma till tals.
Men…
Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med främlingsfientligt innehåll.
Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.
Vi publicerar inte personangrepp.
Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.
Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.
Och...
Tonen ska vara korrekt och respektfull. Vi publicerar inte kommentarer som har en negativ inverkan på samtalsklimatet.
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
