Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Johan Söderström 2011-11-30 | Uppdaterad 2011-11-30
Det är ett stelbent regelverk, höga minimilöner och Las som försvårar invandrares inträde på arbetsmarknaden, säger högern. Nej, säger vänstersympatisörerna. Det är den strukturella diskrimineringen som sätter käppar i hjulen och som gör det svårare för Ali än för Anders att fånga arbetsgivarens intresse.
Enligt studien "Reglering eller diskriminering – vad hindrar etablering?" (Fores 2011:4) har båda synsätten täckning i verkligheten. Nationalekonomerna Per Skedinger och Magnus Carlsson, knutna till Institutet för näringslivsforskning respektive Linnéuniversitetet, fördjupar sig i trösklarna till arbetsmarknaden.
Skedinger och Carlsson pekar på förekomsten av statistisk och preferensbaserad diskriminering. Den förra typen av diskriminering handlar om osäkerhet om invandrarens kvalifikationer, den senare om att arbetsgivaren ogillar den etniska minoritetsgruppen av skäl som inte har med arbetsproduktiviteten att göra.
Ett problem med den debatt som förs i media och i många andra sammanhang är att man ser över huvudet på individen. Även forskaren tvingas bunta samman individer i ett kollektiv för att försöka beskriva verkligheten, men då finns det ett syfte.
Ett annat problem är att den faktiska diskrimineringen överdrivs och förenklas. Det finns effektiva sätt att påvisa diskriminering, men forskningen avslöjar också hur selektiv den är. Lågutbildade personer från länder utanför EU-27-gruppen löper störst risk till långvarig arbetslöshet medan skillnader i sysselsättningsgrad mellan en person som är född inom EU-15 och en infödd svensk är betydligt mindre.
Magnus Carlssons visar genom att skicka ut 3.104 jobbansökningar med typiskt arabiska respektive svenska namn att chansen att kallas till intervju är tre av tio för "svenskarna" och två av tio för "araberna". För dataspecialister är skillnaden endast två procent.
Resultaten ligger alltså långt ifrån den mediebild där svensk arbetsmarknad alltför ofta framställs som om den vore genomsyrad av intolerans. Vad tjänar den som redan befinner sig i en utsatt position på att stämplas som en förlorare utan chans när forskningen faktiskt visar på något annat? Medierna har ett ansvar här.
Utbildning spelar exempelvis roll för dina chanser på arbetsmarknaden var du än är född. Att Sverige har en ovanligt hög andel ofta lågutbildade flykting- och anhöriginvandrare jämfört med övriga EU-15 är en förklaring till att integrationen på arbetsmarknaden också fungerar sämre här.
En förklaring alltså, men ingen ursäkt. Att inte ta tillvara de resurser och den kompetens som finns är ett slöseri liksom ett misslyckande.
Organisationen Företagarna visar i sin kommentar till studien att det inte finns något samband mellan en växande offentlig sektor och ökad sysselsättning hos personer som är födda utanför EU. Tvärtom. Andelen egenföretagare är något högre än hos infödda svenskar. Bemanningsföretagen är mer benägna att se utanför de invanda föreställningarna, så även kvinnor.
"Reglering eller diskriminering..." visar på en långt ifrån hopplös men också långt ifrån entydig bild av hur vi ska minska slöseriet med mänskliga resurser.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Jag föddes år 1969 i Karlstad norr om Vänern men bor numera i Borås. Efter långvariga universitetsstudier i Uppsala och Oslo började jag vikariera som ledarskribent, först vid Nya Wermlands-Tidningen och Smålandsposten och sedan på Borås Tidning sommaren 2006. Sedan januari 2007 är jag fast anställd på BT som ledarskribent. Jag skriver om såväl politik som samhällsfrågor – från kommunalt till internationellt – men är speciellt intresserad av utbildning, integration och Ryssland.
Johan Söderström
johan.soderstrom@bt.se
Telefon: 033-700 07 24
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
