måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Jan Öjmertz 2009-12-20 | Uppdaterad 2009-12-19
Från att ha varit en rent religiös helg där man firat en stridbar fridsfurstes födelse är den västerländska julen numera i mångt och mycket en kommersiell helg med ett överflöd av mat och gåvor som saknar historiskt motstycke.
Enbart under denna månad handlar svenska folket för nästan 13 miljarder mer än under årets elva första månader, skriver Jan Öjmertz.
Att det råder lågkonjunktur och fortsatt finansiell osäkerhet förändrar inte detta, krisen skapar på sin höjd ett litet hack i statistiken.
Förra året passerade den svenska julhandeln 60 miljarder i omsättning, vilket var en blygsam ökning med några tiondels procent. Då höll vi konsumenter andan – och ett fast grepp om plånboken – uppjagade av de ekonomiska katastrofsignaler som skickades ut från alla tänkbara maktcentra. Sett i det perspektivet var fjolårets svaga ökning överraskande stark.
När Handelns utredningsinstitut för några veckor sedan presenterade sin prognos för årets julhandel var det annat ljud i skällan – klang och jubel trängde bort talet om svåra tider.
Fram till oktober månad har handeln ökat sin omsättning med tre procent och det finns inget som tyder på att den pågående julhandeln skulle ändra den ökningstakten. Men det har hittills i år inte varit uppåt i alla branscher. Hemelektronik, böcker, möbler och leksaker har redovisat minskad försäljning efter tio månader. Men det kan bli ändring i december.
Enbart under denna månad handlar svenska folket för nästan 13 miljarder mer än under årets elva första månader. Det är inte osannolikt att en kraftfull julhandel hjälper de hittills svaga branscherna att förbättra sina försäljningssiffror ordentligt.
För vissa branscher är julmånaden helt avgörande. Leksaksbranschen tar till exempel in nästan 25 procent av sin årsförsäljning under veckorna strax före jul.
Årets starka julhandel illustrerar köpkraftens utveckling i Sverige. Trots lågkonjunktur och fortsatt finansiell osäkerhet finns det kraft i hushållens ekonomi. Sänkta inkomstskatter och låga räntor ger alla som har jobb utrymme att spendera mer.
Motsatsen skulle skapa bekymmer. Lägre köpkraft, orsakad av exempelvis höjda skatter och en högre räntenivå, skulle omedelbart skapa minskat utrymme för privat konsumtion, följt av negativa effekter för tillverkande företag och i slutändan sysselsättningen.
Sverige låg 2008 på tionde plats i OECD:s välståndsliga, där man mäter bruttonationalprodukten fördelad per individ. Sverige har under hela mättiden alltid legat mycket högt (och gör så fortfarande) men den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet medförde att Sveriges sjönk med ett tiotal placeringar. De senaste åren har en långsam klättring uppåt i listan gjorts.
Välståndsligan är förvisso ett trubbigt instrument för att mäta välfärd, men används likväl som ett mått på förmågan att använda befintliga resurser. Man kan också där avläsa den politiska förmågan att parera problemen.
Med en placering bland de tio främsta, där marginalerna länderna emellan dessutom är hårfin, finns litet utrymme för klagan. Vi lever i den bästa av världar, vilket inte skadar att påminna om när julen närmar sig.
Vi som bor i Sverige lever i ett ekonomiskt välstånd som mycket få av jordens drygt sex miljarder invånare kan njuta av, och det är både rimligt och begripligt att andra nationer vill till samma nivå.
Motsättningarna på klimatmötet i Köpenhamn blev en skarp illustration på spänningen mellan den som har och den som inte har, mellan rik och fattig. I julkommersens tid exponeras motsvarande skillnader på det individuella planet. Och den ekvationen är lika komplicerad att lösa som de världspolitiska balansfrågorna.
För övrigt
… gjorde Borås stad en berömvärd markering i frågan om Textilhögskolans nya placering. Om högskolan inte vill medverka i en textil kraftsamling i Simonsland väljer man en inåtvänd attityd. Det motverkar vad man hittills gjort för att knyta starka band med de lokala sammanhangen.
… kan man lära av den modell som universitetet i Kalmar valt för att finna bästa platsen för sitt nybygge. Där jobbar man i en gemensam styrgrupp med kommunen.
… finns det ett och annat – för Borås stad – att lära på närmare håll, i Ulricehamn. Där har man lyckats nå samsyn om inriktningen på en ny politisk organisation.
… har man i Ulricehamn överlägset bättre webb-TV-sändningar från sina fullmäktigemöten.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Jonas Ekelund
jonas.ekelund@bt.se
Telefon: 033-700 07 74
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
