Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Jan Öjmertz 2009-12-13 | Uppdaterad 2009-12-14
I en annons för drygt en vecka sedan meddelade Sjöbo kommundel att kommundelskontoret flyttat till Nolhagagatan 46.? Med tillägget ”ingång gården”.
Detta meddelande har ett stort symbolvärde, kommundelsorganisationen i Borås är på full reträtt. Det ena steget efter det andra har under senare år tagits i riktning mot nedläggning, dock utan att detta uttryckligen beslutats eller att man bestämt vad som ska komma i stället.
Den som följt den politiska behandlingen vet varför, vilket inte är detsamma som att förstå.
När jag skrev i frågan senast använde jag brottningen som metafor och kallade oppositionens position för mattflykt. Ulf Olsson gillade inte den bilden. Det var majoriteten som flydde mattan, ansåg han.
Och så kan man naturligtvis se det, majoriteten tröttnade på bökandet som inte ledde någonvart och lade ett eget förslag.
Nu ska detta förslag ut till en rad remissinstanser som ska nagelfara det, kritisera, bedöma och föreslå ändringar. Bland remissinstanserna finns många politiska organisationer, och om minoritetens företrädare fullföljer hittillsvarande position och inte kungör vilken organisation man själv vill ha i framtiden, fortsätter tuggandet om formfrågorna.
Majoriteten har lagt ett tydligt förslag som innebär att kommundelarna ska bort. Stora centrala nämnder ersätter den decentraliserade modell som dock aldrig fått någon självständig roll. Nämnderna har att verkställa centrala direktiv och den relativa friheten ligger i att välja besparingsområde när kommundelens pengatilldelning inte räcker. Genom att olika nämnder gör olika prioriteringar uppstår olikheter mellan kommundelarna och den grundläggande principen att kommunens invånare ska behandlas lika, sätts ur spel.
Frågan om kommundelens förträfflighet som organisationsgrund har därför ifrågasatts under många år. De ursprungliga målen om demokratisk förankring, närhet mellan beslutsfattare och medborgare, större effektivitet och kortare beslutsvägar i mindre organisationer har inte uppnåtts. Det behöver inte betyda att systemet varit allt igenom dåligt, men det har passerat sitt bäst-före-datum.
Organisationer behöver förändras för att behålla sin livskraft. Om detta råder – nog – ingen större oenighet. Frågan är vad det nya ska vara.
De flesta kommuner grubblar över frågan. Kommundelsnämnder har avvecklats där sådana funnits. För bara ett par veckor sedan kom politikerna i Göteborg – också efter lång debatt – överens om att halvera antalet stadsdelsnämnder.
Det är en krävande uppgift att skapa en ny förvaltningsorganisation för en kommun av Borås storlek. Därför är det svårt att se att en så omfattande och hittills tvistig fråga kan lösas i skarven mellan en gammal och en ny mandatperiod. Samtidigt är det inte rimligt att denna viktiga fråga aldrig kommer till ett avgörande.
Fokus i debatten är på förtroendemannaorganisationen, hur många politiker det ska finnas och vilka styrelser/nämnder man ska ha.
Men den stora omställningen berör ändå de anställda.
Under flera år har en långsam nedmontering av kommundelarna genomförts. Ledningsorganisationerna har tunnats ut och alla anställda har bevittnat och känt av reträtten. Chefstjänster har blivit gemensamma med annan kommundel, ansvarsområden har utvidgats. En del av åtgärderna är ett led i normal rationalisering och förändring, annat en del i reträtten in i vänteläge på en ny organisation.
Pågår en sådan process för länge blir den till skada för organisationen. Hade den varit beroende av att dra in sina egna intäkter och skapa affärsresultat, hade en sådan osäkerhet lett till avgrunden.
Nu lever inte en offentlig organisation under sådana betingelser, men de anställda har rimligen samma behov av klarhet.
Arbetsklimatet i en organisation påverkas också av hur dess chefer och uppdragsgivare hanterar de övergripande frågorna.
När den politiska ledningen bråkar av full kraft om hur verksamheten ska organiseras, och därmed indirekt bedrivas, så smittar denna misstämning av sig.
År av funderande på vilken ny form som ska ersätta kommundelarna har inte lett till annat än politisk frontalkrock och starka låsningar mellan majoritet och minoritet.
Där prestigen går in går ofta förståndet ut – det gäller inte minst det politiska livet.
Majoritetens konkreta förslag kan i bästa fall få frågan att röra sig.
I ännu okänd riktning är bäst att tillägga.
För övrigt
... noterar jag belåtet att idén om ett högt och smalt hus i slutet av Allégatan fått nytt liv. Borås behöver projekt som sträcker sig mot skyn.
... gratulerar jag Helena Ransjö Alçenius till jobbet som första chef för BoråsBorås. Hon behöver en trollerilåda för att få alla viljor att gå i samma riktning, det vill säga mot skyn.
... är nobelpristagaren Elinor Ostrom värd att lyssna till: ”Klimatmötet i Köpenhamn är inte hela världen. Om vi sitter och väntar på att världens ledare ska komma överens går vi en katastrofal utveckling till mötes. Vi måste alla göra något, annars händer ingenting.”
Jan Öjmertz
jan.ojmertz@bt.se
Telefon: 033-700 07 37
... har jag läst och det är inget att hurra för. Hoppas verkligen inte det går igenom.
Dock tror jag smo Öjmertz säger att det sätter fart i frågan, en förändring behövs men inte så som förslaget från majoriteten är idag, det är inte tillräckligt underbyggt för att ta ett beslut!
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
