söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Jan Öjmertz 2010-01-31 | Uppdaterad 2010-02-01
Det första som möter mig när jag stiger av tåget på Köpenhamns Hovedbanegård är en stor affisch för Dansk folkeparti. En leende Pia Kjærsgaard möter med budskapet "Vi har brug för dig"
Ett direkt, personligt tilltal bekräftar att jag kommit till Danmark och in i ett nytt politiskt landskap. En svensk politiker, ett svenskt parti, skulle inte våga ta tag i väljaren på detta sätt.
Vi behöver dig, hade i svensk version snarare blivit en inlindad variant av du behöver mig. Men nu är jag i Danmark och detta raka tilltal finns överallt – i den politiska debatten, i den danska journalistiken, i näringslivets agerande. Det danska förhållningssättet är spännande och konstruktivt och – för en svensk – ovant.
De danska TV-serier vi sett i svensk teve – Mordkommissionen, Livvakterna, Hotellet – attraherar genom sin direkthet, det raka tilltal som i svenska öron gränsar till aggressivt.Men det händer något i dialogen, varje replik blir en knuff i någon riktning.
Dansk folkeparti har som idé att skapa oreda i den politiska dagordningen. Nu senast har folketingsledamoten Jesper Langballe gjort det genom att påstå att muslimska fäder slår ihjäl sina döttrar, vilket naturligtvis väckt både bestörtning och politisk turbulens. Trots dementier och undanmanövrer kvarstår intrycket att uttalandet speglar grundhållningen i Dansk folkeparti - regeringens stödparti.
Uttalandet blir därmed ett bekymmer för statsministern, som har fullt upp med andra bekymmer. I en politisk kommentar i den danska tidningen Politikken liknas statsminister Lars Løkke Rasmussen vid en trött gnu på savannen, som jagas av ett koppel av alla upptänkliga orsaker.
I veckan har den danska burkadebatten fått nytt liv genom en rapport från regeringen som slår fast att burka och nicqad (ansiktsslöja) inte hör hemma i det danska samhället. De förbjuds inte, men ska heller inte accepteras.
Samma debatt snubblade Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin in i häromdagen. Det är en debatt som kan förstöra mer än den löser och växa till dimensioner den inte förtjänar.
Danmark delar många samhällsproblem med Sverige, det är både ett högskatteland och högkostnadsland och detta sätter välfärdsfrågorna under stark press. Därför måste man söka alternativa lösningar som klarar välfärdens nivå, men till lägre kostnad.
Inte minst debatteras den offentliga sektorn kontra privata alternativ. Man kunde tro att i det frihetstörstande Danmark, som under de senaste decennierna styrts av borgerliga regeringar i lika hög grad som av socialdemokratiska, skulle inställningen till privata alternativ vara öppnare och positivare än på andra sidan sundet. Men så är det inte. I den borgerliga regeringskoalitionen finns en intern debatt där de konservativa tycker att statsministerpartiet Venstre är allt för försiktigt - eller inte tillräckligt ambitiöst.?
Regeringen Lars Løkke Rasmussen är satt under stark press från vikande opinionssiffror och en opposition som efter åratal utan blodvittring nu hittar det ena fräscha spåret efter det andra.
Så länge Danmark laddade för – eller genomförde – det stora klimatmötet i Köpenhamn rådde ett inrikespolitiskt moratorium där oppositionen var försiktig med att blåsa till strid.
Men nu är locket av. Klimatmötets snöpliga förlopp stärkte inte den danska regeringens prestige. Även om Løkke Rasmussen inte kan lastas för toppmötets bleka resultat, så har efterdebatten handlat mycket om ordförandelandets tillkortakommanden.
Nu är det andra frågor som flåsar den borgerliga regeringen i nacken. Den sitter sin tredje mandatperiod och har länge haft ett bra grepp om opinionen. Tills nu.
En svenskliknande situation råder. Oppositionen har ett övertag och den tidigare så starkt ifrågasatta socialdemokratiska partiledaren Helle Thorning-Schmidt har stärkt sin ställning.
För Barack Obama har sjukvårdsreformen blivit en politisk snubbeltråd, för Fredrik Reinfeldt är det sjukskrivningsreglerna som spökar och för Lars Løkke Rasmussen är det madpakkeloven som fått danska föräldrar att protestera.
I Danmark har intill dessa dagar förskolebarnen haft sin madpakke med sig hemifrån, oftast bestående av ett smörgåspaket.
För att alla barn ska få en sund lunch beslöt folketinget att kommunerna ska stå för mathållningen mot en höjd taxa med 400–500 kronor. Alla tycker inte att detta är en bra ordning och folkstorm är ett vagt ord för det som följde.
Nu ska lagen skrivas om. Det blir upp till varje kommun att bestämma om madpakken ska smøres hemma, som hittills, eller om barnen ska komma till dukat bord.
Striden delegeras därmed från det politiska bordet till daghem och föräldramöten.
För övrigt
… upptäckte jag en ny attraktion i Köpenhamn, kallad smushi. Det är den traditionella läckerheten smørrebrød i sushiformat, det vill säga en munsbit. Delikat! Vackert!
… ska Folketshusrörelsen ha en eloge för att den gör operakonsten tillgänglig för den breda publiken (se kultursidorna i lördagens BT). Att få tillträde till världsscenen Metropolitan i Ulricehamn och Tranemo är förnämligt, man får bildning och underhållning på en och samma gång.
… jublar jag åt den härliga vintern, som nu går loss på sin sjätte stabila, vita och kyliga, vecka. Den är också en generös konstutställning som kan avnjutas helt gratis. Varje dag!
Jan Öjmertz
jan.ojmertz@bt.se
Telefon: 033-700 07 37
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
