söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Jan Öjmertz 2010-04-25 | Uppdaterad 2010-04-24
En absurd vecka är till ända. Hur ska nästa bli? En liten oförarglig vulkan på Island lamslår hela det moderna transportsystemet i Europa. Den snabbrörliga moderna människan blir vilsen, frågande och hjälpsökande.
Det är lätt att förstå att de rödgröna befann sig i en återvändsgränd, en situation där stockholmstrafiken skulle kunna bli den lilla tuvan som stjälpte hela det rödgröna lasset, och att man desperat sökte en lösning, skriver Jan Öjmertz om beslutet att folkomrösta om Förbifart Stockholm. foto scanpix
Liten tuva stjälper ofta stort lass är ett gångbart uttryck. Det kan användas om en annan absurditet som inträffade i veckan, nämligen beslutet om den rödgröna folkomröstningen i Stockholm. Socialdemokraternas småsyskon har i förhållande till sin storlek ett sällsamt stort inflytande och tvingar – för vilken gång i ordningen? – 35-procentspartiet att rätta in sig i det nya ledet.
Ur ett Boråsperspektiv kan man rycka på axlarna åt stockholmarnas trafikproblem och hur de löser dessa, om det inte vore för de principiella aspekter som finns på de rödgröna partiernas sätt att lösa sina interna förhandlingsproblem. De gör riksdagen till ett verktyg för att tvinga fram en lokal folkomröstning. Kommunernas och regionens politiker blir nickedockor i en koalitionsförhandling mellan partier som inte kan komma överens.
De avser – om de rödgröna får majoritet i riksdagen – att stifta en lag som tvingar stockholmarna att folkomrösta om de framtida trafiklösningar som vi alla är med om att betala. De har bestämt hur frågeställningarna ska formuleras, och processen ger, av allt att döma, inget utrymme för partier utanför de rödgrönas krets att påverka. Om de ens vill.
Om denna folkomröstning blir en intern rödgrön angelägenhet kommer den att sakna den legitimitet en folkomröstning måste ha för att ligga till grund för viktiga beslut. Hur ska ett lågt valdeltagande, exempelvis till följd av aktivt motstånd mot folkomröstningen, vägas in i resultatet?
Det är lätt att förstå att de rödgröna befann sig i en återvändsgränd, en situation där stockholmstrafiken skulle kunna bli den lilla tuvan som stjälpte hela det rödgröna lasset, och att man desperat sökte en lösning.
Det finns en etablerad vana hos socialdemokraterna att köra över partiet i Stockholm om det behövs för att få miljöpartiet på samarbetshumör. Göran Persson och Bosse Ringholm tvingade dåvarande s-ledaren Annika Billström att godta trängselavgifter i Stockholm, trots hennes uttryckliga löfte till väljarna om att sådana inte skulle införas. Hon fick tiga och ta emot.
Idag är det Carin Jämtin, dagens lokala s-ledare, som får tiga och ta emot.
Folkomröstningar bör vara ett instrument som används med största möjliga återhållsamhet. Anslutning till EU, byte av valuta, val av statsskick och några andra avgörande vägval ska kunna ställas under folkets direkta avgörande. Omröstningar i sådana viktiga och avgörande frågor devalveras om systemet används i andra udda frågor där partiernas beslutskraft inte räcker till.
Kommunerna har rätt att initiera lokala folkomröstningar i olika lokala frågor. Senaste en sådan hölls var i Avesta i juni 2009 då kommunens invånare fick rösta om var tågen skulle stanna.
Stort som smått blandas med andra ord. De kommunala folkomröstningarna brukar försvaras som en del i närdemokratin, men som professor Olof Ruin påpekar (i DN) bryts en omröstningsfråga ur ett större sammanhang, och det ansvar för helheten – att väga samman olika komplicerade faktorer – som ligger i politikernas uppdrag, tas inte om hand.
Om partierna använder folkomröstningsinstrumentet slarvigt skapar de stora problem för den representativa demokratin – och därmed för sig själva. Den restriktiva linje som tillämpats i Sverige håller absurditeterna borta.
När man tar till folkomröstning för att lösa en inre blockstrid har man öppnat för snart sagt alla frågor som det är svårt att komma överens om: vargjakt, moskébygge och huvudduk.
Nu när folkomröstningslocket är av kan Borås stad ordna folkomröstning om placeringen av det nya energikombinatet. Inte i syfte att stärka den demokratiska ordningen, eller slita interna partitvister, utan för att boråsarna ska få nödvändig och grundlig information om vad den gigantiska investeringen, ytterst uppemot 2.500.000.000 kronor, innebär på kort och lång sikt.
Det är bara synd att den bästa valdagen, 1 april, har passerat.
För övrigt
… kommer skolorna i Älmestad och Nitta att läggas ned, enligt besked i veckan. Och i farozonen finns skolorna i Vegby och Tvärred. Orsaken är bristande elevunderlag, vilket betyder att barnfamiljer väljer andra ställen än små orter på landsbygden att bosätta sig på.
… blir Överlida av med sin distriktssköterska, vilket också är ett bidrag till att attraktionskraften för ett liv och boende på landsbygden och i dess små tätorter minskar.
… är detta endast två färska exempel på hur uttunningen av servicenivån på landsbygden fortsätter. Det finns anledning att med bekymmer fundera över hur det kommer att se ut om 25 år på orter som för 25 år sedan hade stor livskraft.
… är trollerikonster snart sagt det enda som återstår för att rädda landsbygden. Men världsartisten och illusionisten Joe Labero, som besökte Ulricehamn på lördagskvällen för det andra stoppet på sin nya Sverigeturné, hade tyvärr inget av den varan i sin trollerilåda.
Jan Öjmertz
jan.ojmertz@bt.se
Telefon: 033-700 07 37
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
