Jan Öjmertz 2010-02-21 | Uppdaterad 2010-02-21
Ångestskrik från Borås rådhus är inget nytt.
Dagens försök att skrämma kajorna från centrum är närmast rart jämfört med de ångestskrik som genom åren hörts från rådhusets fylleceller. Men det logiskt att kajskriken utgår från rådhuset, det är byggt för att väcka respekt för lag, ordning och myndighet.
Tungt och mäktigt fyller rådhuset sin plats vid torget. Det fyller 100 år i början av mars och letar man sig tillbaka i historien till tiden för beslut blir man imponerad över den kraft, ambition och höga svansföring som dåtidens beslutsfattare visade.
Då förekom det kanske just så här i slutet av februari ett och annat ångestskrik i rådhuset. Allt skulle iordningsställas inför invigningen och det mycket stora projekt som staden tagit på sig skulle visas upp för invånarna.
Historien om rådhuset börjar flera år tidigare. Det fanns ett stort behov av ett nytt myndighetshus där man kunde samla den lokala makten: rådhusrätten, stadens myndigheter och polisen. Småstaden Borås – 20 000 invånare vid den tiden – hade luft under vingarna, industrin växte och befolkningen ökade. Beslutsfattarna hade drömmar och framtidstro. Man ville dessutom att makten skulle både synas och väcka respekt.
1906 beslöt man att bygga ett nytt rådhus vid Stora Torget och man inbjöd till en arkitekttävling, som samlade inte mindre än 34 bidrag. De anonyma förslagen utvärderades och ett år senare hade priskommittén vaskat fram det vinnande förslaget som gått under namnet "Sueco". När man bröt sigillet visade det sig att ett par av den tidens mest namnkunniga arkitekter, Ivar Tengbom, Stockholm, och Ernst F Torulf, Göteborg, hade utformat förslag.
3 500 kr var prissumman och multiplicerar man den med 50 kommer man i närheten av dagens penningvärde. Man fick mycket för lite. Ritningarna är konstverk i sig, varje streck är gjort av mänsklig hand. När ärendet kom till stadsfullmäktige antogs förslaget enhälligt. Utan debatt. Det får man kalla ett väl förankrat beslut.
Pikant är att det stadsfullmäktige som i februari tog detta stora beslut tre månader senare upplöstes av landshövdingen. Valet i december 1906 hade inte gått rätt till. Vallokalen hade stängts för tidigt och några boråsare hindrades därmed från att röst. Valet fick göras om. Det skedde i september och samtliga tidigare valda återvaldes på nytt. Omsorgen av valprocessen är djupt förankrad. Det tål att tänka på i dessa dagar.
Det nya rådhuset var ett stort ingrepp i stadens profil som dominerades av trähus i Karl Johanstil. Det nya rådhuset var ett prestigebygge och ett gott exempel på den nationalromantiska stil som i början av 1900-talet avlöste jugendstilen.
Strax under 400 000 kr kostade rådhuset att bygga i den tidens penningvärde. Även i detta fall fick man mycket för pengarna. Sten och arbete var billiga insatser i ett bygge på den tiden. Uteslutande svenskt material som handslaget Börringetegel, glaserat taktegel och Bohusgranit användes. Resultatet blev som det var tänkt, tungt, pompöst och respektingivande - en spegel av den tidens syn på makt och myndighet.
I nästan 50 år var rådhuset centrum för stadens och juridikens maktutövning i staden. Men ganska snabbt blev stugan för trång och 1957 var det för administration betydlig mer ändamålsenliga stadshuset klart för invigning. Tio år senare övergav polisen rådhuset och efter en sejour med turistbyrå byggdes gatuplanets utrymmen om till restaurang. Då inleddes en sorglig period som var sällsynt opassande för det lagtyngda huset. Nu – med en stabil krögare – är ordning skapad även i denna del av huset.
Samma mod och framtidstro som fanns 1907 behöver mobiliseras 2010 om det ska bli något höghus vid Allégatans slut och en ny stadsdel som heter Simonsland.
För att inte tala om det mod och den klarsynthet som krävs för att välja väg för stadens framtida energiproduktion.
För övrigt
... håller energiknippet Olof Tofby på att sammanställa en skrift med anledning av rådhusets 100-årsjubileum. Han ber om BT:s läsare hjälp med tips om stora och publikdragande händelser på Stora Torget genom åren. Rådhusets trappa har ofta fungerat som scen och tribun vid viktiga händelser i Borås. - Du som minns sådana händelser, ring mig på telefon 033-226355 vädjar Olof Toftby.
... visar den färska statistiken över folkmängden att glesbygden blir allt glesare. De små kommunernas ekonomi är så skral att de tvingas till åtgärder som gör servicen sämre och därmed småorternas attraktion allt mindre. När kommer nästa kommunreform?
.... meddelades i fredags att Ellos och Gucci ska gå skilda vägar. Den franske ägaren satsar på flärd och högprisprodukter. Det påminner om bilindustrins i Västsverige. Den eviga lyckan fanns inte i det internationella storföretaget.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721