söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Jan Öjmertz 2010-07-11 | Uppdaterad 2010-07-11
Jobben är valets viktigaste fråga. Utifrån det perspektivet fick den frågan förhållandevis liten uppmärksamhet och tyngd under de heta politikdagarna i Visby. Det beror på att den är lättare att ställa än att besvara. Då blir det mer retorik än konkreta förslag.
Jobbfrågan har fått förhållandevis litet utrymme under Almedalsveckan. Det gäller särskilt ungdomsarbetslösheten som är ett särskilt allvarligt problem. Centerpartiet har lagt fram konkreta åtgärder, men går vi verkligen oftare på restaurang för att priset på mat blir lägre? frågar sig Jan Öjmertz.
Arbetslöshetssiffrorna är höga och ungdomsarbetslösheten sticker ut som ett extra bekymmersamt problem. Åtgärder som ger snabb och mätbar effekt finns inte på hyllan i politikens snabbköp. De flesta ger i bästa fall effekt på lång sikt och får litet genomslag för dem som nyligen lämnat skolan och väntar på ett yrkesliv.
Det finns antydningar till en bredare – och mycket välkommen – mobilisering kring ungdomsarbetslösheten. Mitt under Almedalsveckan krävde tre tunga näringslivschefer att partierna samlar ihop sig till en hållbar uppgörelse om ungdomsarbetslösheten.
Kliv upp ur skyttegravarna och sluta statistikkriget, uppmanade Kappahls Christian W Jansson, Peabs Mats Paulsson och Swedbanks Michael Wolf. Jag kan ana den förre Elloschefen Janssons engagemang bakom initiativet.
De tre företagarna uppmanade sina kolleger i näringslivet att leta efter jobb och praktik för ungdomar: Låt oss få insatserna för våra ungdomar att gå som en löpeld genom Sverige. Deras debattartikel i Dagens Industri (8 juli) har karaktären av ett upprop riktat till kollegerna i näringslivet: Vi har som företagare mycket att förlora om vi sätter nästan en hel generation på avbytarbänken.
Måtte semesterlängtande kolleger läsa och nappa på utmaningen. Det behövs nya idéer och nya aktörer för att ta nappatag med ungdomsarbetslösheten. De politiska verktygen räcker inte till, de är trubbiga och blir nedmalda i den kritiska, politiska processen.
Politiker och fackliga organisationer kan inte skapa särkskilt många nya jobb, men väl regelverk som medverkar till att nya jobb skapas. Att börja sin jobbkarriär med att vara arbetslös är en sällsamt dålig start på livet. Utan utbildning som efterfrågas och utan arbetserfarenhet är tröskeln till en arbetsplats mycket hög. Tröskeln måste göras lägre och det behöver både politik, fack och arbetsgivare medverka till.
När politikerna söker efter insatser som kan skapa nya jobb letar man främst i tjänstesektorn. Tillverkningssektorn är svårstimulerad. Den lever under hårdhänt internationell konkurrens och för att klara den måste verksamheten ständigt effektiviseras. Det betyder färre anställda i verkstaden.
Tjänstesektorn är inte utsatt för samma internationella konkurrenstryck som industrin. Däremot äter vi och klipper oss här hemma. Det har centerpartiet tagit fasta på när man lanserat sänkt moms för restauranger och frisörer för att den vägen skapa fler jobb. 19.000 nya jobb skulle det kunna ge, enligt de beräkningar Maud Olofsson förlitar sig på och sju miljarder skulle det kosta.
Det skulle ge många ungdomar jobb, enligt Centerpartiet. Också restaurangbranschen argumenterar intensivt för en halvering av momsen på restaurangbesök. Det återstår att bevisa att dessa beräkningar stämmer.
Kommer vi att klippa oss oftare om priset blir lägre? Blir restaurangbesöken fler om priset sänks? Vem vet, lika troligt är att beställningarna blir generösare, matvalet dyrare och ölsejdlarna större. Därmed reduceras jobbeffekten. Det blir också en storstadsstimulans, medan effekten i Bollebygd blir svårmätt.
Men det är riktigt och viktigt att leta efter åtgärder som hjälper in unga människor i yrkeslivet. Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga – som de rödgröna vill ta bort – är en rimlig insats.
Tröskeln för att anställa en ung människa, utan erfarenhet, måste göras låg. Trygghet i anställningen är ett begripligt mål, det skapar förutsättningar för många andra mått och steg i livet, men det är inte rimligt att detta mål ska uppnås omedelbart, redan i inledningen av yrkeskarriären.
Jan Öjmertz
jan.ojmertz@bt.se
Telefon: 033-700 07 37
Just det! Bänka inte ungdomarna så att de blir obrukliga tillgångar när de behövs i arbetslivet. Ska du vara en tillgång måste du få träna din arbetsförmåga. Blockera därför inte denna träning genom att hålla kvar de äldre i arbetslivet. Ge den nya generationen permanent plats på arbetslivets arena. Det är ett dubbelt slöseri att inte ge ungdomarna plats i arbetslivet, bortkastad grundutbildning samt demoralisering genom att inte känna sig behövd.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Evelina Westergren
evelina.westergren@bt.se
Telefon: 033-7000 721
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
