Nu blir det lite svårare för Trump

Ledare ,

Det är representanter från minoritetsgrupper framför valresultatet som präglar rapporteringen från nattens mellanårsval i USA.

Demokraterna får majoritet i representanthuset för första gången sedan 2010 och republikanerna behåller majoriteten i senaten. Men ögnar man igenom nyhetsflödet får man snabbt intrycket att det verkligt intressanta snarare är att detta vad SVT:s korrespondent Carina Bergfeldt valde att kalla “A night of firsts” – representanter för grupper som aldrig tidigare haft representation i kongressen.

Fler kvinnor än någonsin tar nu plats i representanthuset. Bland dem finns två muslimska kvinnor, två som tillhör USA:s ursprungsbefolkning och den första svarta kvinnan från delstaten Massachusetts.

Efter Donald Trumps tillträde till presidentskapet har det talats om en konservatismens renässans, med ett allt större motstånd mot just kvinnor och minoriteter.

Tisdagens kongressval vittnar nu om att andra krafter är i rörelse. Samtidigt går Republikanerna framåt i senatsvalet med framgångar i delstater som Indiana, North Dakota och Missouri.

Mellanårsvalet blev för många det första tillfället till att rösta efter det traumatiska presidentvalsresultatet. Men valde de att spräckta glastak, eller bara att manifesta identitetspolitikens betydelse?

I Sverige är det lätt att prata om att identitetspolitiken har fått alldeles för stort utrymme , och att besattheten av representation via hudfärg kön och etnicitet gått för långt.

Identitetspolitiken har dock ett markant högre egenvärde i USA där landets historia karaktäriseras av rasförtryck och rassegregation, och särbehandlingen av svarta har varit en realitet sedan slaveriet. Rasismen har helt enkelt en mer omfattande tradition i USA.

Detta drabbar i dag även den muslimska minoriteten, trots att den inte i något avseende spelar någon roll i den amerikanska rasismens långa historia.

Jämställdheten mellan män och kvinnor är också långt ifrån given. Gammalmodiga, ofta religiöst betingade värderingar är utbredda. Det är inte ovanligt med abortmotstånd, eller att förespråka sex utan preventivmedel, i religiös anda.

Att mörkhyade, muslimer och rekordmånga kvinnor väljs in i kongressen är således en större sak i USA än i andra länder. Även om rapporteringen fokuserar på kön och etnicitet är det skillnad mellan skruvad identitetspolitik och spräckta glastak, och den skillnaden stavas kvotering. USA har lyckligtvis förskonats från kvoteringsivran och de som valdes gjorde det på egna meriter.

Den konservativa retoriken och de många gånger obegripligt omoderna värderingarna kommer inte att gå att förvandla till politisk verklighet på samma sätt som när Republikanerna har makten i kongressens båda kamrar.

Att Demokraterna nu har majoritet i kongressen innebär ett betydande och välkommet hinder.

Men i Vita huset, där fortsätter Donald Trump att spöka. Den aggressiva retoriken mot minoriteter och den konservativa synen familj, kvinnor och abort som följer i hans spår, den försvinner inte över en natt.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.