IT-företagens ekonomiska drömmar

Ledare Artikeln publicerades
Satirisk bild visad vid amerikanska senatens utfrågningar med representanter från Facebook.
Foto: Andrew Harnik
Satirisk bild visad vid amerikanska senatens utfrågningar med representanter från Facebook.

Vad som kan liknas vid en sommarplåga inom teknikvärlden har varit spekulationer om den kryptovaluta som Facebook avser släppa nästa år.

Den 18 juni presenterade Facebook sitt valutaprojekt, Libra. Det är en kryptovaluta som ska styras av en fristående grupp beståendes av 28 partnerföretag. Bland de som anslutit sig till projektet är Uber, PayPal, Mastercard, Visa och Spotify. Sett vilka som är inblandade skulle valutan och det tänkta mobila betalningssystemet snabbt få stora effekter på världshandeln.

Valutan är planerad att lanseras i början av 2020 men den har den mött hårt motstånd. Teknikvärldens frihetsvurmare var snabba att attackera de missvisande ordalag som projektet presenterades med, fritt och decentraliserat - när den i verkligheten kontrollerad och centraliserad. Till skillnad från de tidigare stora kryptovalutorna kommer Facebooks att kontrolleras av en sammanslutning av några av världens största företag.

Washington och Bryssel har både inlett utredningar om Libra bryter mot konkurrenslagstiftningen. Att företag går ihop för att bygga en egenkontrollerat finansiellt system är en skrämmande tanke. Finansministrarna från G7-länderna, några av världens största ekonomier, träffades i juli i Frankrike där de bland annat diskuterade och grovt kritiserade projektet.

Trots löften om att Facebook inte ska använda data om människors betalningar till riktad marknadsföring är det inte många som är redo att tro dem. I följden av skandaler såsom Cambridge Analytica och upprepade fall där den personliga integriteten har fått stå åt sidan finns det ändå en övervägande risk att Facebook, och alla de andra företagen, försöker göra något mer med de miljarder betalningar som förväntas gå igenom systemet.

Förhoppningsvis översätts lagstiftarnas oro över riskerna till politisk handling. Det här samlandet av makt över betalningsmöjligheterna till en kartell av megaföretag kommer göra ekonomiska och integritetsmässiga farhågor större än någonsin.

Samlandet av tjänster, betalningar och sociala medier i ett paket har jämförts med den digitala situationen i Kina. Bakom den kinesiska brandväggen finns ett statskontrollerat system där betalningar, chattar och offentliga tjänster samlas i Wechatt-appen. Libra är inte styrt av någon diktatur så sociala kontroll kommer knappast vara första prioritet. Men det är inte heller demokratiska stater, utan företag, som sitter vid spakarna. Potentialen för kontroll och påverkan kommer vara enorm.

Den marknad som företagen ser framför sig är inte Europa eller USA utan resten av världen. Länder med bräckliga ekonomiska system och opportunistiska politiker kommer troligtvis välkomna Libra med öppna armar. Hur detta kan sluta vågar man knappt spekulera om.

Detaljerna kring tekniken är fortfarande knappa. Men givet riskerna är det viktigt att lagstiftare, i alla länder, granskar vad dessa företag håller på att bygga upp.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.