Annons

Inte läge för utbildningsministern att pusta ut än

När Alliansregeringen genomförde omfattande skolreformer år 2011 var kritikerna högljudda. I dag finns det goda skäl, även för dem, att vara glada över de reformer som gjordes då.
Ledare • Publicerad 4 december 2019 • Uppdaterad 5 december 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
När Alliansregeringen genomförde omfattande skolreformer år 2011 var kritikerna högljudda. I dag finns det goda skäl, även för dem, att vara glada över de reformer som gjordes då.
När Alliansregeringen genomförde omfattande skolreformer år 2011 var kritikerna högljudda. I dag finns det goda skäl, även för dem, att vara glada över de reformer som gjordes då.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Vad PISA 2018, som presenterades under tisdagen, visar är att det trendbrott som skedde år 2015 när svenska femtonåringar presenterade över OECD-genomsnittet, inte var en tillfällighet. Även i denna mätning presterar svenska elever bättre än genomsnittet. När det till exempel kommer till läsförståelse finns det bara fyra länder som presterar bättre än Sverige.

Annat var det för sex år sedan när PISA 2012 kom som ett bakslag för svensk skola. Sverige tappade i allt som PISA mäter; naturkunskap, matematik och läsförståelse. I samtliga områden presterade svenska elever under genomsnittet för OECD, och inget annat OECD-land hade rasat som Sverige gjorde.

Annons

Framtidsutsikterna för svensk skola var då mörka, och kritiken mot den sittande utbildningsminister Jan Björklund (L) var knappast nådiga. Men som Björklund konstaterade redan vid presskonferensen strax efter PISA-presentationen var det dystra resultatet inte en utvärdering av den nya utbildningspolitiken, utan snarare spiken i kistan för den gamla.

För det som skiljer dagens femtonåringar från 2012 års niondeklassare är att de gått i en skola med nya betygssystem och kunskapskrav som betonar kunskap i högre utsträckning än tidigare, och med betyg från sjätte klass samt nationella prov redan från årskurs tre.

Men det innebär inte att nuvarande utbildningsminister Anna Ekström (S) kan pusta ut, de positiva resultaten till trots. Årets PISA-mätning visar att gapet mellan de elever som presterar bäst och de som presterar sämst är fortsatt stort, och har till och med ökat på senare tid.

Vi vet redan att många skolor runt om i landets utsatta områden har svårt att behålla behöriga lärare. Vi vet också att barn till högutbildade föräldrar klarar sig bättre i en skola, som trots den tidigare alliansregeringens reformer, fortfarande ger eleverna oproportionerligt mycket ansvar vid läxor, skolarbeten, och diverse projekt. Och vi vet att det är socioekonomiskt svaga elever som förlorar mest på att det finns ett utbrett förakt mot traditionell katederundervisning.

Likaså är det känt att datorer och andra tekniska verktyg inte gör någon nytta för inlärningen. Förra veckan kom IFAU med en ny rapport som visade att principer om en dator per elev inte genererade vare sig bättre eller sämre skolresultat. Däremot blev skillnaderna mellan elever med olika bakgrund större. Exempelvis presterar socioekonomiskt svaga elever sämre om de gått på en skola som satsat på egna datorer.

Årets PISA-mätning visar att mycket går åt rätt håll i den svenska skolan. Samtidigt visar mätningen att flumskolan i vissa avseenden fortfarande lever. Först när den blir en parentes i svensk skola kan även de socioekonomiskt svaga eleverna glädjas åt den positiva utvecklingen.

Annons
Annons
Annons
Annons