Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Nyhetstips: 033-700 07 77 nyhetschefen@bt.se
Kontakt: 033-700 07 00 kundtjanst@bt.se
fredag 25 maj 2012
Ledare 2010-04-07 | Uppdaterad 2010-04-07
Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) verkar anse det självklart att privata skogsägare förvaltar skogen sämre än staten.
Tallplantering på ett kalhygge i Västerbotten. Skogsbolagen och skogsindustrin har ett viktigt ansvar i föryngringen av skogen och bevarandet av mångfalden.
På DN:s debattsida (6/4) lyder domen att "regeringen sätter det privata ägandet före alla medborgares önskan om att värna naturen för kommande generationer". SNF vill se betydligt fler och större reservat för att skydda den biologiska mångfalden.
Man kan fråga sig varifrån denna skepsis mot skogsbönderna kommer. Människor som kanske i generationer har förvaltat sin mark, planterat och sett efter sin skog och som lever upp till skogsvårdslagens reglemente? Leder stora statliga reservat nödvändigtvis till större mångfald? Och är det privata ägandet liktydigt med skogsskövling och hot mot den biologiska mångfalden? Det är lätt att få det intrycket när man tar del av SNF:s kritik av regeringen.
Kritiken grundar sig i ekologistiska tankegångar och en vilja att naturen ska vara öppen för alla medan regeringens miljöpolitik åtminstone delvis lutar sig mot förvaltarskapstanken, en policy som märkts i såväl skogsvårds- som rovdjurspolitiken. Med tanke på att Miljöpartiet har sin grund i ekologismen är det inte särskilt uppseendeväckande att Naturskyddsföreningen allt som oftast delar åsikt med partiet på miljöområdet.
Även de förändrade strandskyddslagarna, som förlagt dispensgivningen för strandnära tomter till kommunal nivå, kritiseras av Svenska Naturskyddsföreningen. Och visst är det betydelsefullt att värna allemansrätten och känsliga biotoper i strandmiljö. Samtidigt borde alla kunna vara överens om att strandskyddsreglernas godtycklighet krävde en förändring. Och att en grundläggande orsak till godtyckligheten var att samma regelverk gällde för hela landet, oavsett om den strandnära tomten låg i Vaxholm eller i Jokkmokk.
Att förflytta besluten ner till kommunal nivå medför dels att det kommunala självstyret stärks, dels att glesbygdskommuner i utflyttningsbygder får bättre möjligheter att locka till sig nya invånare. Att förneka kommunerna den rätten innebär ett underkännande av kompetensen och viljan att följa regelverket i landets kommuner.
Tillgången till naturen och värnandet av känsliga miljöer är viktiga frågor. Skogsbolagens krav ställs mot miljöintressen. Skogsnäringen är värderad till nästan 13 procent av den svenska varuexporten. Den skapar många arbetstillfällen och utgör en grundbult i svensk exportindustri. Att utöka reservaten innebär produktionsbortfall i skogsindustrin med flera miljarder kronor.
Skogsbolagen och staten har ett viktigt ansvar att värna mångfalden, återplanteringen och föryngringen av skogen. Lösningen på bevarad biologisk mångfald stavas dock inte endast reservat.
En eloge för en läsvärd och balanserande ledare som värnar äganderätten!
LRF stöder intentionerna i regeringsuppdraget om försöksverksamhet inom Kometprogrammet. De ökade inslag av frivillighet och markägarinitiativ i naturvårdsarbetet, som presenteras i uppdraget, är nödvändiga och brådskande delar i det åtagande för skydd av värdefull natur som stat och privata markägare gemensamt har ansvar för.
Ökad frivillighet och ett tydligt underifrån perspektiv är helt avgörande för om markägare fortsatt skall vilja arbeta konstruktivt med naturvård.
Även när det gäller andra markslag än skog är system som bygger på frivillighet en förutsättning för att naturvårdsarbetet skall kunna utvecklas med positiva förtecken.
Ett försöksområde i vår närhet:
Dalsland med konfliktområden runt bevarandet av vitryggig hackspett, föreslås som försöksområde. Här finns trakter med höga naturvärden där myndigheterna tyvärr bidragit till skarpa konflikter kring skydd av skog. Där har nu en ny dialog mellan markägare och länsstyrelsen i Västra Götalands län kommit igång, varför området är lämpligt som försöksområde.
Vet du någonting som vi borde skriva om? Tipsa mig direkt!
Erik Mattsson
erik.mattsson@bt.se
Telefon: 033-7000 792
© Borås Tidning. Allt material på bt.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
