Inga pengar, inget försvar

Ledare Artikeln publicerades
Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow presenterar slutrapporten under en pressträff i Rosenbad.
Foto: Jonas Ekstrˆmer/TT
Försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow presenterar slutrapporten under en pressträff i Rosenbad.

Socialdemokraterna talar med kluven tunga. Partiet vill stärka försvaret men samtidigt inte lova någonting vad det gäller höjda anslag till försvaret. Därför presenterades försvarsberedningens slutrapport på tisdagen utan anslagsmålet på 1,5 procent av BNP till 2025.

De tidigare allianspartierna hoppade av försvarsberedningen i elfte timmen på grund av den vändningen från S. Försvarsberedningens slutrapport skrevs då enbart under av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Beredningens rapport kommer ligga till grund för regeringens proposition om försvaret utformning 2021 till 2025. Beredningen ansåg att det behövs 84 miljarder kronor fram till 2025 för att klara av den upprustning av försvarsmakten som den föreslår i rapporten, men som S alltså inte ville slå fast i rapporten.

Arméns stora behov av tillskott upptar större delen av rapporten. Den är nämligen underdimensionerad på nästan alla fronter. Beredningen föreslår därför en kraftigt utökad försvarsorganisation. Avsikten är inte enbart att säkra Sverige i händelse av krig utan också stärka Försvarsmaktens förmåga att agera mot den gråzonsproblematik som nu finns med kränkningar av gränsen och påverkansoperationer mot den svenska allmänheten. Men utan ekonomiska löften från regeringen är allting vatten värt tills vidare.

Sverige går mot en regional försvarsdoktrin från att under en längre tid ha nedmonterat försvaret till förmån för en insatsorganisation som kan bistå vid internationella insatser. Med nya hot från framförallt Ryssland har en omtolkning av detta blivit nödvändig.

I stora drag kan samtliga partier ställa sig bakom de behov av upprustning som försvaret har. Men bara för att det finns ett behov betyder inte att pengar kommer att prioriteras dit av regeringen. När diskussionen om kostnaden började vägrade S att binda sig vid en uppgörelse om de ekonomiska ramarna för förslagens implementering. Januariöverenskommelsen ekar med viss ironi, eftersom den har intecknat reformutrymmet som S nu vill hålla hårt i.

Det ter sig som om regeringen hoppas på att delar av beredningens förslag faller bort eller att bland annat Försvarets materielverk, som räknar på kostnaderna, kommer komma till en mindre summa än beredningen.

Att delar av vänstern vill sänka delar av förslagen är känt sedan länge. Men de är i minoritet i riksdagen. Ambitionsnivån för försvarets framtid är nu utformat av riksdagens alla partier. Även om M, KD, C och L lämnade uppgörelsen håller de med om slutsatserna i sak.

Det handlar nu om kostnaden. För att beredningen ord ska bli till handling behöver de partier som stödjer slutrapporten pressa regeringen till att också gå med på kostnaden. Januariöverenskommelsen har förenat C och L med regeringen i budgetfrågor. Det åligger dem särskilt att inte släppa försvarsfrågan.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.