Ibland kan kriser även vara folkbildande

Ledare Artikeln publicerades
När makthavare får stå och svettas framför kamerorna får man inte bara en uppfattning av hur de hanterar kriser - i bästa fall förklarar de också hur arbetet går till.
Foto: Hanna Franzén/TT
När makthavare får stå och svettas framför kamerorna får man inte bara en uppfattning av hur de hanterar kriser - i bästa fall förklarar de också hur arbetet går till.

Politiska kriser tar tid att lösa och skadar ofta också förtroendet för makthavarna. Men det ger ändå allmänheten ett tillfälle till att se hur systemet fungerar.

Den fyra månader långa regeringsbildningen var en utdragen kavalkad av intervjuer, presskonferenser, uttalanden och analyser. Partiernas löften var oförenliga men till slut hade tillräckligt många utfästelser fått mjukas upp för att Sverige skulle få en nygammal regering.

Den då nytillträdde talmannen Andreas Norlén fick under processen gott om tid till att förklara för allmänheten hur en regeringsbildning hanterar ett låst läge. Han pratade om sådant som hur Sveriges grundlag beskriver processen och hur man historiskt har hanterat parlamentariska låsningar.

Regeringsbildningen kostade det politiska arbetet mycket dyrbar tid och få är heller nöjda med utfallet. Processen har dock visat partierna försöker spela bort varandra och bolla med tidigare löften för att komma ut på andra sidan med hedern i behåll.

En mer dagsaktuell händelse som kom att bli något av en politisk kris är den nyss avslutade rättegången mot rapparen ASAP Rocky. Det har knappt gått en dag utan att de senaste detaljerna i processen fått omfattande medieuppmärksamhet och diskuterats i sociala medier.

Uppmärksamheten spred sig ända in i Vita Huset. Under ett telefonsamtal mellan president Donald Trump och statsministern Stefan Löfven fick presidenten en lektion i svensk maktdelning. Svenska domstolar är helt självständiga och regeringen får inte lägga sig i enskilda fall.

Att ett enskilt fall av relativt ringa karaktär har fått sådan stor uppmärksamhet från såväl politiker, media och rättsväsendet kan tyckas banalt. Men även i hanteringen av något så enkelt som ett gatuslagsmål kan man se hur svensk rätt fungerar.

Politiska kriser, såväl inrikespolitiska som diplomatiska, innebär ofta huvudvärk och mycket arbete för dem som tvingas reda ut situationen. Men för allmänheten innebär ofta krisen en insyn i det politiska arbetet när allt inte går som det är tänkt.

Uppmärksamheten sätter strålkastarljuset på sådant som ofta inte får så mycket utrymme i media. Hur grundlagen definierar relationen mellan myndigheter och regeringen eller hur det parlamentariska arbetet går till är sällan något som förklaras på bästa sändningstid.

Det är när det politiska systemet utsätts för påfrestningar som man verkligen ser hur långt rutiner och lagar håller. Kriserna Sverige haft visar ändå på hur robust vårt politiska system är på att hantera kriser och påfrestningar. I krisens oreda kommer det annars osynliga arbetet fram.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.