Hur stora blir eftergifterna?

Ledare
MALM÷ 20171216Niels Paarup-Petersen, ledamot i regionfullm‰ktige Region SkÂne (C), talar n‰r lˆrdagens kippavandring har anl‰nt till Stortorget i Malmˆ.Foto: Emil Langvad / TT /  kod 9290
Foto: Emil Langvad/TT
MALM÷ 20171216Niels Paarup-Petersen, ledamot i regionfullm‰ktige Region SkÂne (C), talar n‰r lˆrdagens kippavandring har anl‰nt till Stortorget i Malmˆ.Foto: Emil Langvad / TT / kod 9290

”Högre skatter och lägre tolerans” – så blev det när Moderaterna och Sverigedemokraterna gjorde gemensam sak i Staffanstorp. Priset för SD:s stöd åt en regering ledd av Ulf Kristersson, lär i längden knappast bli lägre. Därför är liberaler så tveksamma.

I senaste numret av Liberal Debatt frågar sig riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) från Malmö om vad det rikskända samarbetet mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i Staffanstorp har lett till. ”Högre skatter och lägre tolerans” är hans svar, vilket stämmer väl överens med verkligheten.

Det första som M/SD-koalitionen gjorde efter makttillträdet var att höja kommunalskatten, tätt följt av att lansera ett tiggeriförbud, integrationsplikt och en allt mer avvisande attityd till flyktingar.

”Det är möjligt att det numera är en borgerlig politik. Men liberal är den inte”, skriver Paarup-Petersen och gör kopplingen till den större frågan – den pågående regeringsbildningen. Om valet står mellan ”blåbrunt nationalsosseri” och ”rödgrönt klimatsosseri”, menar han, är det inte så mycket att tveka om.

Om det valet är det lätt att hålla med. Men etiketter har som bekant sina begränsningar. Det skånska exemplet utgör trots allt ett undantag. I de delar av Moderaterna där Ulf Kristersson fortfarande kan utöva sitt partiledarskap med auktoritet, finns det knappast en önskan om att bilda en ”blåbrun” regering som höjer skatter och ser lägre tolerans i samhället som prioriterat.

Den skånska bilden av ett politiskt högerhaveri ska inte ensamt få avgöra i vilken dager som M framträder. Den budget som antagits i riksdagen gör att Ulf Kristersson trots allt utgör det bästa statsministeralternativet, som de fyra borgerliga partierna dessutom stod enade bakom i valet. Men, som statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors säger till TT, så måste en M-ledd minoritetsregering ”få SD att alltid ge regeringen aktivt stöd även där SD har en helt annan grunduppfattning”. Vad talar för att detta kommer att ske utan krav på långtgående eftergifter från M:s och övriga regeringens sida?

Även de åtta liberala riksdagsledamöter som på Expressens debattsida under tisdagen argumenterade för att Liberalerna skulle släppa fram Ulf Kristersson har insett vad riskerna är, men också hur ömtålig en sådan regering blir av just det mest entydiga av alla skäl: ”Om en regering lägger fram förslag som strider mot liberal ideologi och inskränker individens grundläggande fri- och rättigheter ska Liberalerna säga nej och då rikta misstroende mot regeringen”, skriver bland andra ekonomisk-politiske talespersonen Mats Persson och den integrationspolitiske talespersonen Gulan Avci.

Det ska också sägas, att M faktiskt inte är ensamma om att inte hålla avståndet. Det finns enstaka exempel från Kommunsverige där C och L styr i någon form av samverkan med SD. Men det är bara i Skåne som samarbetet mellan M och SD lett till en politisk plattform som de tagit fram tillsammans, och som till sitt innehåll dessutom är genuint antiliberal.

I allt väsentligt är Staffanstorp därför också relevant som exempel på det dilemma som centerpartister och liberaler befinner sig i.

Den som hävdar att motståndet mot att ingå i eller släppa fram en moderatledd regering skulle bygga på en politisk nyttokalkyl får vackert räkna om; opinions- och förtroendeeffekten har som bekant snarare varit den motsatta. Det finns en äkta rädsla och en välmotiverad ovilja inom C och L mot ett parti vars ideologiska hållning utgör raka motsatsen till alla former av liberalism.

”Högre skatter och lägre tolerans” finns det ingen anledning för någon att acceptera.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.