Annons

Hur ska landets 290 kommuner få ihop en miljard, L?

Liberalernas ambitioner är goda, men räcker inte hela vägen.
Publicerad 16 september 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Det är bra att Sabuni vill återuppliva partiets skolpolitik. Men förslagen måste hålla måttet.
Det är bra att Sabuni vill återuppliva partiets skolpolitik. Men förslagen måste hålla måttet.Foto: Henrik Montgomery/TT

Skola och utbildning är en av de viktigaste frågorna för väljarna. Att ett profilerat skolparti som Liberalerna i det läget inte lyckas samla mer i väljarstöd kan därför inte ses som något annat än ett underbetyg för den egna politiken. Förvisso är partiets förtroende i skolfrågor fortfarande högt hos väljarna men på senare tid har Socialdemokraterna, med utbildningsminister Anna Ekström i spetsen, sprungit om dem. Detta som en konsekvens av att Liberalerna på senare år inte levererat tillräckligt tilltalande förslag, men också för att man slutade vara offensiva nog i skolfrågorna.

Nu vill partiledaren Nyamko Sabuni vända partiets negativa trend genom en ny skolpolitik, eller ja ett nytt förhållningssätt till hur man förankrar sina förslag är nog en mer korrekt beskrivning. I en intervju i Dagens Nyheter (12/9) är hon kritisk till hur många av de reformer som alliansregeringen drev igenom hanterades. Många av reformerna var enligt henne bra och nödvändiga, men sjösattes för snabbt och utan förankring hos lärarkåren. Hennes beskrivning är att dragkampen som varit mellan Liberalerna och Miljöpartiet skedde på bekostnad av att man ägnade sig åt detaljstyrning. Sabuni vill därför att partiet hädanefter förankrar sina beslut med lärarkåren och fackförbunden på ett bättre sätt.

Annons

Allt detta låter lovande. Men när man tittar på de förslag som Liberalerna varit med och tagit fram till i budgetförslaget för 2020 är det mycket som faller platt. Visst finns förslag som bådar gott, som till exempel betyg från årskurs fyra. Men i övrigt är det mycket satsningar till allt annat än de som L-ledaren säger sig vara villig att lyssna på.

Lärarlyftet, som syftar till att obehörig personal i skolan utbildas och får legitimation, ska säkras finansiering fram till år 2025. Tidigare var det osäkert om satsningen skulle finnas kvar efter 2019 års slut. Tillsammans med regeringen kommer man nu att fördubbla statsbidragen till lärarassistenter till nästan en miljard kronor årligen. Men det räcker inte — kommunerna måste skjuta till lika mycket för att det ska räcka till 6 000 lärarassistenter.

Hur ska landets 290 kommuner ska få fram en miljard kronor till ett hitte på-jobb? Nog kan de pengarna användas på ett bättre sätt, men framförallt behöver svensk skola långsiktiga reformer. Såväl skolresultaten som lärarnas arbetsbelastning har fått sin beskärda del av kortsiktiga och temporära lösningar. Om Liberalerna på allvar vill återta rollen som ledande det skolpartiet i svensk politik — för det har de goda skäl till att bli — måste förslagen präglas av långsiktighet och eftertänksamhet.

Annons
Annons
Annons
Annons