Annons

Hur länge får Löfven fortsätta att förlora?

Vintern är här. Det ”konservativa blocket” är tillsammans större än regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Det drar kallt i den svenska partirymden. Stefan Löfven framstår allt mer som Den Store Förloraren.
Ledare • Publicerad 4 december 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Sämst hittills. Socialdemokraterna fortsätter att rasa i opinionsmätningarna under Stefan Löfvens ledning.
Sämst hittills. Socialdemokraterna fortsätter att rasa i opinionsmätningarna under Stefan Löfvens ledning.Foto: Stina Stjernkvist/TT

En historiskt svag mätning. Stefan Löfven har i dag sämre väljarstöd än någon annan socialdemokratisk partiledare har haft sedan SCB började sina mätningar. Spekulationerna om att Löfven kommer att avgå under mandatperioden lär inte bli mindre av att endast 26,3 procent av de tillfrågade föredrar Socialdemokraterna.

Den nedåtgående trenden är visserligen ingen nyhet; den har pågått i drygt fem decennier nu. Men det som gör dagens mätning så ödesdiger är att den visar att det inte finns något som talar för att vägen utför skulle bli mindre brant framöver.

Annons

En svag regering med en svag regeringschef. Lägg därtill det faktum att makten hänger på en överenskommelse som visserligen innehåller god liberal politik, men som snart inte ens partiordföranden själv kan känna sig bekväm med.

Novembermätningen i sig ska dock tas för vad den är, nämligen just bara en mätning – inte ett valresultat. Men den är sannerligen inte harmlös för det då Löfven, hans regering och parti befinner sig i ett läge där det faktiskt inte finns något som talar för att botten ännu är nådd.

Inte heller Centerpartiet, Liberalerna eller för den delen Miljöpartiet som står bakom överenskommelsen kan känna sig nöjda i dag. Även de kan notera svaga siffror, om än inte med samma katastrofala innebörd som för S. Men insikten finns där: En svag socialdemokrati och en minst sagt blek Stefan Löfven är inget att hålla i handen i framtiden.

Det ekar allt tommare i mitten av den svenska partirymden.

Jimmie Åkesson, störst av partierna i den konservativa delen av partirymden.
Jimmie Åkesson, störst av partierna i den konservativa delen av partirymden.Foto: Christine Olsson/TT

På andra sidan galaxen är det dock mer livat. Den idégemenskap som Jimmie Åkesson (SD) en gång gav namnet ”det konservativa blocket” får i den senaste SCB-mätningen 47,5 procent av väljarstödet. I förhållande till den förra mätningen, som gjordes i anslutning till EU-valet i maj, är den mest anmärkningsvärda förändringen att Kristdemokraterna gör en förlust på inte mindre än 6,4 procentenheter. Moderaterna gör inom ramen för samma jämförelse däremot en vinst på 2,3 procentenheter och Sverigedemokraterna i sin tur en med 5,5 procentenheter.

Men väljarnas rörelsemönster visar på att det till stor del handlar om rundgång. Konservativ kannibalism”, var statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarssons formulering på twitter för att beskriva det som pågår inom Åkessons block. Det mest fascinerande med den ”kannibal”-metaforen är att den brukade användas för att beskriva vilken effekt konkurrensen mellan de borgerliga partierna hade på sin tid. Men det var innan Alliansens tid och den – i ordet allmänna betydelse – moderata storhetstid som varade i drygt två mandatperioder.

Den tiden är som bekant förbi.

Det finns andra metaforer. Det finns en stor grupp väljare som visserligen valt sida men som gärna migrerar mellan olika planeter i samma solsystem. Uppenbarligen en kall sol och ett ogästvänligt universum, inte minst med tanke på att detta är tre partier som alla har det gemensamt att de gärna och i alla upptänkliga sammanhang fokuserar det mesta av sin energi på att tala om kriminalitet, otrygghet, invandringens problem och integrationens brister. Det är en gammal sanning som ofta upprepas, att om debatten handlar om frågor där SD ”får spela på hemmaplan” så vinner de numera också oftast den matchen. Om då andra partier accepterar SD:s samtidsbeskrivningar – om än ännu inte fullt ut tar över deras åtgärdsprogram – så innebär det likafullt att de tre partierna spelar på samma planhalva.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) och Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor (KD).
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson (M) och Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor (KD).Foto: Jessica Gow/TT

Gissningsvis är Ulf Kristersson (M) nöjd med ökningen i förhållande till riksdagsvalet, men kan knappast vara särskilt glad för att hans strategiska val har fått till följd att Moderaterna numera är riksdagens tredje största parti i flera opinionsmätningar. Ett val som Fredrik Reinfeldt, den mest framgångsrike av moderatledare, knappast skulle ha gjort. Men hans tid är lika förbi som Alliansens.

Jimmie Åkesson kan bara tacka och tar emot.

Annons
Annons
Annons
Annons