Hongkong på desperationens rand

Protesterna i Hongkong har nu pågått i över tre månader. Efter att stadens lagstiftare flaggat för att de skulle lagstifta om en utlämningslag såg många Hongkongbor framför sig hur fastlandsregimen godtyckligt skulle kunna arrestera Hongkongs medborgare.

Den 1 juli, på årsdagen för överlämnandet från Storbritannien till Kina som skedde 1997, fick protesterna förnyad fart och intensitet. Övergångsavtalet gav staden frihet från Kinas kommunistiska styrning av företag och möjligheten att följa sin egna lagar och domstolar. Efter att övergångsperioden på 50 år är över kommer Hongkong att införlivas i Kina om inte ett nytt undantag från Kinas lagar införs.

Sedan proteströrelsen etablerade sig i och med den så kallade Paraplyrevolutionen 2014 har mindre demonstrationer blivit vardag på Hongkongs gator. Men med måndagens protester är man åter uppe i över 100 tusen demonstranter till antal. Några tusen av dessa samlades under måndagen utanför stadens parlament och påbörjade att belägra byggnaden. Efter några timmar kom de igenom polisens barriärer och började ta sönder den stora salen. En flagga från den brittiska kolonialtiden träddes över talarpodiet.

Överlämningen har dubbel symbolik för demonstranterna dels var det tack vare Storbritannien som man fick de institutioner som man nu vill skydda. Men det var också de som godtog att staden med tiden skulle förlora sin frihet.

Något mer bestående kommer troligtvis inte demonstranterna att uppnå. Men aldrig tidigare har protesterna varit så aggressiva. Relationen mellan fastlandet och Hongkong blir allt mer konfrontativt. Protesterna är långt ifrån över.