Hjelmstedt: I dag firar vi frihetens ögnasten

Ledare Artikeln publicerades
Anders Chydenius, född 1729, död 1803, var en svensk präst, läkare, riksdagsledamot samt nationalekonomisk och politisk skriftställare. Han var född i Österbotten, i dagens Finland. Han utarbetade Sveriges första tryckfrihetslag. 2 bilder
Foto:TT
Anders Chydenius, född 1729, död 1803, var en svensk präst, läkare, riksdagsledamot samt nationalekonomisk och politisk skriftställare. Han var född i Österbotten, i dagens Finland. Han utarbetade Sveriges första tryckfrihetslag.

När Karl XI införde censorsämbetet i en förordning 1684 så hette det att "konungen var den som befallde, vad som skulle tryckas, läsas och tros i landet".

Ungefär som Erdogan har tänkt sig att den turkiska presidenten ska göra. Skadliga och förargliga böcker fick inte införas i riket. Tryckerier och boklådor skulle besökas och kontrolleras. Straffen skulle vara avskräckande.

Uppgiften tycks ha varit censor librorum övermäktig så att han inte hann med. Boktryckarna fortsatte att trycka och åtskilligt var förgripligt. Tillräckligt mycket stoppades dock för att bromsa utvecklingen, inte minst den vetenskapliga.

Den som trotsade censuren hade tunga konsekvenser att vänta sig. En gymnasist i Gävle hade läst och tagit intryck av en nederländsk förgriplig akademisk avhandling där Gud sas var syndernas upphovsman. Gymnasisten dömdes till döden. Den domen kompletterades med tillägget att kroppen skulle brännas därefter. IS-metoderna är inga innovationer.

Än värre gick det för landsfiskalen Heinrich Schönheit, som tycks ha varit rätthaverist och började trycka ett ocensurerat manus med "vederstyggliga meningar om Guds ord". Han dömdes till att se sina skrifter brännas, få handen avhuggen, tungan utskuren ur munnen och halsen avhuggen." För att nämna några av detaljerna i en dom som speglar den gränslösa rädsla som överheten måste ha känt inför det fria ordet.

Under frihetstiden kunde de båda grälande partierna, hattar och mössor, ta skydd bakom censuren för att slippa all rimlig kritik. En notis i Inrikes Tidningar omtalade att sillfisket gått dåligt i Göteborg. Det ogillades av kanslikollegiet som menade att det skulle nedsätta rikets anseende ute i världen.

I dagens Turkiet får man inte ifrågasätta presidenten och inte historien. President Erdogan drar sig inte ens för att försöka dirigera vad som får skrivas och televiseras i andra länder. Samma censorer där som här, skulle Gudrun Schyman kanske säga.

Att Sverige fick sin tryckfrihet har sin delförklaring i att hattpartiet ville använda tryckfriheten för sin politiska propaganda genom skriften En Ärlig Swensk. Även mössorna ville ha opinionsfrihet för att kunna bekämpa hattarna. Politiska gräl, som ofta kritiseras i våra dagar, kan ha goda verkningar, må man då säga.

2 december 1766 antog riksdagen Sveriges första tryckfrihetslag, utarbetad av finlandssvensken Anders Chydenius. Bara britterna hann före svenskarna. Det är vår författnings kronjuvel, av Chydenius beskriven som ”en ögnasten i ett fritt Rike”. Och den firar vi i dag 250-årsminnet av.