Annons

Lennart Hjelmstedt: Halmstad-Nässjöbanan har framtiden för sig

När en stad uppnår 100 000 invånare brukar man i länder som Tyskland tala om att det är en storstad. I Sverige finns det ett halvdussin sådana orter varav Halmstad just har nått denna kritiska gräns. Hela Halland är ett tillväxtområde som ofta överträffar prognoserna.
Lennart Hjelmstedt
Gästkrönika • Publicerad 1 januari 2018
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
De mindre banorna lever på nåder. Så även järnvägen Halmstad-Värnamo-Nässjö/Jönköping.
De mindre banorna lever på nåder. Så även järnvägen Halmstad-Värnamo-Nässjö/Jönköping.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Planerandet av den infrastruktur som krävs för att en ort som Halmstad ska utveckla sin fulla potential måste ta höjd för det.

Numera är Västkustbanan i gott skick och motorvägen E 6 göra resor i nordsydlig riktning lätta. Men det är sämre i väst-östlig riktning där varken järnvägen eller landsvägen kan möta framtidens behov. Redan nu vet man t ex att Halmstads hamn kommer att få ökad trafik. Järnvägen Halmstad-Värnamo-Nässjö/Jönköping trafikeras nu på nåder med stöd av Region Halland på fem miljoner per år i tre år.

Annons

Höghastighetsbanorna är just nu i fokus. Det betyder att de mindre järnvägarna får allt mindre uppmärksamhet och blir regionala angelägenheter. Den resandepotential som Viskadalsbanan har saknar Halmstad-Jönköping-Nässjö. Ändå satsar Region Halland (med början nu i december) på ett treårigt projekt för att få upp antalet resenärer till det dubbla.

Men varför anlitar inte företagen banan?

Banan byggdes 1877 och övertogs av SJ 1948. Sedan dess har inga större investeringar gjorts. Tåg som på 1930-talet rusade fram i 110 km i timmen på den här rälsen kommer inte upp i tillnärmelsevis den farten idag då banan är för illa underhållen, enkelspårig och inte elektrifierad. En nedläggningskandidat, kan man tycka. Att elektrifiera och rusta upp till 160 km/tim skulle kosta en miljard.

I dag talas mest höghastighetsbana i Sverige. HNJ hör inte till de banor som har del i den enorma ökning av passagerare som tågtrafiken i övrigt kan redovisa. Därför är banan inte med i Trafikverkets nationella järnvägsplan utan bara i den regionala. Den är ett offer för den kortsiktiga järnvägspolitik som länge förts i det här landet. Men det betyder inte att det behöver förbli så. Det måste gå att dagpendla. Det är svårt idag utom på nära håll. Fler resenärer får man först när man investerat och investera vågar man göra först när resandet har ökat. Cirkelargumentation, således.

När man talar om regionförstoring och bilfria innerstäder måste man ha alternativ till bilåkandet. Om man lägger ner den här banan så kan man stå där om några år och beklaga att det inte finns en tvärgående kommunikation samtidigt som resandet ökar än mer i det snabbväxande Halland. Att Halland växer med sådan hastighet som det gör beror just på regionförstoringen i form av pendling. Mest på Västkustbanan, förstås. Pendlandet har ökat med hundra procent på några år. Om ännu några år kan samhällsnyttan med en bana som Nässjöbanan ha ökat kraftigt om den rustas upp.

Annons
Annons
Annons
Annons