Historiskt avtal som lär röstas ner

Ledare Artikeln publicerades
Theresa May höll sig till väl inövade talepunkter när hon mötte pressen under söndagen. Men de räckte inte för att avleda uppmärksamheten från det uppenbara, att hon mycket väl bara kan ha några veckor kvar av sin tid som Storbritanniens premiärminister.
Foto: Geert Vanden Wijngaert
Theresa May höll sig till väl inövade talepunkter när hon mötte pressen under söndagen. Men de räckte inte för att avleda uppmärksamheten från det uppenbara, att hon mycket väl bara kan ha några veckor kvar av sin tid som Storbritanniens premiärminister.

Söndagens ja till Brexitöverenskommelsen är inget att fira. ”Skilsmässan” kommer att skada såväl EU som Storbritannien.

Att EU:s 27 medlemsländer sagt ja till Brexitavtalet beror på att ”det är den enda lösningen”, sa EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker på en improviserad presskonferens under söndagsförmiddagen. Till detta lade han också konstaterandet att det samtidigt var den ”bästa överenskommelse som var möjlig att nå”.

Storbritannien ville från första början diktera hur förhandlingarna skulle genomföras och vad de skulle leda till. EU har i lugn och ro kunnat hänvisa till vad som varit möjligt enligt fördragen. Brexitavtalet är därför mycket riktigt ytterst svårsmält för det brittiska parlamentet, men av olika anledningar. För Brexitanhängarna innebär det inte fullständig ”kontroll över gränserna, pengarna och lagarna”, medan EU-vännerna uppfattar det som lika skadligt som ett avtalslöst tillstånd.

Redan den 10 december ska Brexitavtalet hanteras av parlamentet i en ”meningsfull omröstning”. Det ironiska är att såväl Brexitanhängare som de mest EU-vänliga i underhuset kan komma att förenas i den omröstningen, om än med diametralt åtskilda motiv.

Att premiärminister Theresa May vill se ett nära framtida partnerskap med EU äger nog sin riktighet. Men det klingar falskt när hon säger att Storbritanniens framtid ligger ”utanför den inre marknaden, men närmare den än alla andra länder som står utanför EU”. Även det är en omöjlig ingångposition i de framtida förhandlingar som väntar, eftersom de avtal som EU har med bland annat Norge förutsätter att landet betalar för att få tillgång till den inre marknaden – men saknar möjlighet till att påverka den.

Och vad talar för att EU i sin tur kommer att tolerera att Storbritannien ger sig in i förhandlingar med länder som unionen redan har avtal? Redan av det skälet kommer möjligheten att få till bättre avtal än om öriket stannat kvar i unionen att bli synnerligen begränsad av ett bestämt skäl: För de länder som får ett brittiskt erbjudande lär det gå att snabbt räkna fram vad förlusten av ett avtal med en väsentligen större ekonomi skulle innebära.

Om avtalet överlever hanteringen i parlamentet ska förhandlingarna om den framtida relationen inklusive ett handelsavtal inledas omedelbart efter den 29 mars. Tanken att det ska gå att få igenom ett sådant avtal på 18 månader, då övergångsperioden går ut, är löjeväckande. Räkna därför kallt med en automatisk förlängning därefter med de två år som Artikel 50 i fördraget medger.

Vad händer sedan? Inget vet.

Det kan tyckas som en mindre sak i sammanhanget, men Theresa Mays öde är intimt sammanlänkat med omröstningen i december.

Under presskonferensen i söndags låtsades hon inte om att så var fallet. ”Mitt fokus under de närmaste veckorna är att leva upp till det som de brittiska väljarna har röstat för”.

Hon förnekade inte att hennes egen framtid var avhängig att avtalet skulle gå igenom, men medgav det inte heller. Istället upprepade hon samma svar gång på gång, så ordvalet var inte resultatet av ett ögonblickligt infall; det hon inte sa var det hon egentligen ville säga.

Och detta onämnbara kan inte sägas tydligare än så här:

Om avtalet röstas ner kommer May att tvingas avgå.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.