Heltid som norm – för vems skull?

Ledare Artikeln publicerades
Heltid eller deltid i vården, vad är bäst? Svaret är inte givet.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Heltid eller deltid i vården, vad är bäst? Svaret är inte givet.

Ivriga att förbättra verkar fack och arbetsgivare ha glömt bort sina medlemmar och medarbetare.

Målet är att alla kommuner ska ha heltid som norm innan 2021. Det säger ett avtal mellan partsorganisationerna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal. Redan nu ska alla kommuner ha handlingsplaner för hur principen ska införas.

På flera håll i landet har man kommit en bit på vägen. Medarbetare som nyanställs anställs på heltid och de som deltidsarbetar erbjuds heltidsarbete.

Processen är långt ifrån smärtfri.

I Ulricehamn presenterades ämnet så sent som under september månads kommunfullmäktige. Under året har många av kommunens undersköterskor genom en namninsamling protesterat mot vad som kallas för hållbara scheman, ett steg i övergången mot heltid som norm.

Principens målsättning är att alla anställda som vill ska ges möjlighet att arbeta heltid. Heltid som norm motiveras med argument om ett omfattande personalbehov, jämställdhet och privatekonomiska skäl. Argumenten är alla rimliga och legitima. Arbetsgivare påpekar att de möjliga effektiviseringarna kan spara både pengar och hälsa. Facket påpekar att det med nuvarande deltidsnorm kan vara svårt att få lönen att räcka till vardagen i dag och till pensionen.

I Ulricehamn är det 65 procent som är heltidsarbetande i kommunen. För vård och omsorg är det 52 procent. I Borås är motsvarande andelar 73 respektive 64 procent.

Jämfört med övriga landet hamnar Ulricehamn på plats 121 och 86 i landet med hur vanligt det är med heltidsarbetande i kommunen överlag respektive vård och omsorg specifikt.

Problemet som tycks belasta principen om heltid som norm är att den inte efterfrågas av dem som berörs av den. Åtminstone inte på det sätt som den nu implementeras.

I Ulricehamn är undersköterskorna missnöjda med inflytandet över schemaläggningen. Liknande ifrågasättanden märks i andra kommuner. I Norrköping, som också har infört heltidsnormen, gjordes en undersökning för att få reda på vad som skulle kunna göras för att fler av de verksamma inom vård och omsorg skulle vilja arbeta heltid. Svaret som de flesta deltidsarbetarna gav var att det inte fanns något som arbetsgivaren skulle kunna göra för att få dem att arbeta heltid. De vill helt enkelt ha deltidstjänster.

Det finns många fördelar med att arbeta heltid – men det betyder inte att fördelarna överväger nackdelarna för alla. I all sin iver och vilja att förbättra tycks arbetsgivare och fack ha glömt bort att lyssna in sina medarbetare och medlemmar. Välmenande, men med något av en attityd av ”vi vet bäst”.

Så skapas inte en attraktiv arbetsgivare – eller arbetstagarorganisation.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.