Heinö: Svenska nyval behöver ett nytt format

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Talmannen Andreas Norlén presenterar ett schema för de två statsministeromröstningar han har kvar, innan det blir nyval. Men kanske behöver nyvalen fungera annorlunda.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Talmannen Andreas Norlén presenterar ett schema för de två statsministeromröstningar han har kvar, innan det blir nyval. Men kanske behöver nyvalen fungera annorlunda.

En av de märkligare perioderna i svensk inrikespolitik går mot sitt oundvikliga slut. Vi är nu bara några veckor från det definitiva avgörandet: ny regering i januari eller extra val i april.

Ett extra val framställs slentrianmässigt i nyhetsrapporteringen som ett “hot” eller ett uttryck för kris. Det är det förstås inte. Möjligheten att upplösa ett parlament och utlysa nya val är ett sunt och självklart inslag i varje demokratiskt system. Motsatsen vore otänkbar.

Vad som däremot är problematiskt är hur urvattnad den svenska varianten är. I Sverige påverkas inte ordinarie val av ett eventuellt extra val. Denna ordning devalverar betydelsen av det nya valet och gör verktyget mindre användbart ju längre in i en mandatperiod man befinner sig.

Det här har konkret betydelse för hur partierna agerar. Det var därför Stefan Löfven med full kraft kunde spela ut extravalskortet hösten 2014, efter att Sverigedemokraterna fällt den rödgröna budgeten. Men det var också bland annat därför Alliansen misstroendehot efter transportstyrelseskandeln sommaren 2017 saknade tyngd. Alla visste att ingen ville ha ett extra val med mindre än ett år kvar till nästa.

På samma sätt befinner vi oss nu i den smått bisarra situationen att extra val är ett fullt realistiskt alternativ till en regering som ännu inte tillträtt. Medan en regering när den väl tillträder kommer ha goda chanser att klamra sig kvar till 2022 även om den misslyckas.

Det borde förstås vara tvärtom. Ett extra val i april skulle bli en repris av valrörelsen 2018, minus sakpolitiken. Allt skulle handla om regeringsfrågan. Samtidigt talar inget för att något parti i en sådan valrörelse skulle göra någon avgörande positionsförflyttning. Istället skulle processen sannolikt börja om i maj utifrån likartade förutsättningar som råder idag.

I andra länder är nyval ett återkommande inslag. Tre fjärdedelar av EU-länderna har haft minst ett, ofta flera, nyval de senaste 25 åren. Det är således en mycket vanlig händelse, som i Sverige bara har inträffat en gång - 1958. Men endast vid ett tillfälle har ett land haft två val så tätt inpå varandra som ett svenskt extra val i april skulle innebära. Det var 2012 när finansmarknaderna och övriga EU-länder satte hårt tryck på Grekland att få fram en handlingskraftig regering efter att parlamentsvalet resulterat i ett dödläge.

De förändringar som skett i det svenska partisystemet de senaste åren är så stora att de motiverar en översyn av det konstitutionella ramverket. De nu gällande spelreglerna är skapade av och för ett mycket stabilt partisystem bestående av fem partier fördelade på två block.

Ett första naturligt steg vore att införa samma system för nyval som de flesta andra demokratier har. Det vill säga en ordning där det parlament som väljs i ett nytt val får verka under en full mandatperiod.

Ett skäl till oviljan att införa ett sådant system vore att detta skulle omöjliggöra den smått unika svenska konstruktionen med gemensamma valdagar till riksdag, landsting och kommuner. Argumenten för denna ordning härstarmmar från en tid då hotet mot demokratin framförallt uppfattades vara bristande politiskt intresse och lågt valdeltagande. Men konsekvensen har blivit att svenska väljare röstar mer sällan än nästan några andra väljare i Europa.

Partiledarna bör nu ta ansvar för att undvika extra val. Och sedan bör en ny regering ta initiativ för att underlätta för ordentliga nyval i framtiden. När de behövs.

Om skribenten

Andreas Johansson Heinö

Heinö är fil dr i statsvetenskap och verkar som förlagschef vid den liberala tankesmedjan Timbro.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.