Hatbrotten är en samhällsfara

Ledare Artikeln publicerades
Antisemitiska hatbrott är inte ovanliga i Malmö.
Foto: Johan Nilsson / TT
Antisemitiska hatbrott är inte ovanliga i Malmö.

Hatbrott kan och ska inte tolereras. Det utgör en samhällsfara och något som drabbar alla, inte bara de som utsätts mer direkt.

Föga förvånande kan Brottsförebyggande rådet, BRÅ, rapportera att allt fler hatbrott anmäls till polisen. Och trenden är entydig: I jämförelse med 2013 och 2016 har ökningen varit 29 respektive 11 procent.

Vilka som råkar ut för hatbrott är välkänt. Den utan tvekan största gruppen hatbrott utgår från främlingsfientliga, rasistiska och antisemitiska motiv. Men hatet omfattar också sexuell läggning. Hudfärg väger tungt, vilket gör att närheten till rasistiska föreställningar är omedelbar om än inte alltid uttalad. Att så är fallet framstår dock som uppenbart av fakta. Risken för att råka ut för hatbrott är fyra gånger större bland de som är födda i Afrika och har minst en förälder som är född där, i jämförelse med de som är födda i Norden, med båda föräldrar födda i Norden. Den som vill ha en ”kontrollpost” att jämföra med, kan med fördel notera att risken för råka ut för hatbrott är tre gånger högre för den som är född i Asien.

Det finns en faktor i sammanhanget som är värd att uppmärksamma lite extra, nämligen det faktum att en stor del av ökningen handlar om anmälningar som saknar målsägare. Den som anmäler behöver inte vara personligen utsatt utan kan mycket väl ha varit åsyna vittne till den sortens brottsliga förgripligheter. Det kan handla om hets mot folkgrupp i samband med demonstrationer eller debatter, men också om skadegörelse och klotter. Just anmälningar om hets mot folkgrupp har fördubblats i förhållande till förra mätningen, från 640 till 1160 anmälningar förra året. De som riktar sig mot en fysisk person är väsentligen fler – mellan cirka 4700 och 5200 per år – men har samtidigt legat mer eller mindre på samma nivå sedan 2013.

Det finns dessutom en avgrundsdjup klyfta mellan anmälda och personuppklarade hatbrott. Endast 3 procent går så att säga ”i mål”. Närmare hälften av alla anmälningar läggs ner efter utredning.

Men notera följande: Mörkertalet är mycket stort. Långt ifrån alla hatbrott anmäls. För många människor är förnedring, tillmälen och av och till öppet våld i olika former en del av vardagen.

Hatbrott begås över hela Sverige – i Botkyrka, Bengtsfors och Borås, i skolan, på arbetsplatser och på gatan; i allt högre utsträckning också på nätet.

Att då fokusera hatbrottsfrågan till den eller de som blir utsatta är dock att begränsa problematiken bortom det begripliga. Det är utifrån förövarens föreställningsvärld som brotten begås, där ”rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet” står i centrum. (BRÅ:s Självrapporterad utsatthet för hatbrott – Analys utifrån Nationella trygghetsundersökningar 2006–2017)

Siffror och statistik i all ära, men minst lika viktigt är att notera att den som begår hatbrott bärs av värderingar som i alla avseenden står i konflikt med inte bara lagen utan också med alla former av allmänmänsklig respekt och gemenskap. Att försöka begränsa orsakerna till galenskap, förvirring eller asocialitet är att förminska allvaret. Den som blundar för att dagens politiska klimat, där inte minst migration och mångkultur görs till orsak och verkan kring allt som brister i Sverige, missar också att det i ett sådant går att komma undan med mycket. Att hata kan då ses som bara ännu en nivå av debatten och inte som något förkastligt.

Hatbrott är samhällsfarligt och något som drabbar alla – även de som inte utsätts direkt.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.