Ledare: En livstidsdom som inger förtröstan
En tingsrättsdom är vad den är.
Vi kan utgå ifrån att Borås tingsrätts besked på fredagseftermiddagen om att den för knivmordet på 18-åringen utanför porten på Distansgatan 22 mars i år huvudmisstänkte 26-åringen är skyldig och får livstids fängelse, att den åtalade 24-åringen ”bara” anses ansvarig för medhjälp till mord och därmed får tolv års fängelse och att samma straff renderar den åtalade 23-åringen, kommer att överklagas till hovrätten.
På så vis är rättsfallet på inget vis över. Det är helt nödvändigt att de åtalade och deras familjer får bevisningen prövad av ytterligare en instans, även om det underlag som åklagarna Patrik Tilly och Andreas Lennartsson kunde lägga fram efter ett extremt ambitiöst arbete av Borås-polisen har känts gediget.
Som bekant kunde man denna gång, utöver stödjande teknisk bevisning i form av mobiltelefonpositionering, i häktet beslagtagna brev och meddelanden, äntligen få personer som fanns på plats, både vittnen och de som knivskadades med överlevde – att berätta och peka ut de som de hävdade utdelade våldet.
Om den åtalade 26-åringens uppgifter om att de knivhuggna ljuger för att de inte tyckt om ett avtal som han slutit med andra skriver tingsrätten: De ”är så vaga och okontrollerbara att de inte förtjänar någon tilltro”.
Det har sagts att ”tysthetskulturen” på Hässleholmen har brutits. Ja, i detta fall är det så. Det har varit helt avgörande att rätt poliser hanterat – och fortsätter hantera – extremt utsatta personer väl.
Utvecklingen på Hässleholmen/Hulta har på senare tid varit hoppingivande. Kommunen, polisen och AB Bostäder samverkar i dag mycket tätare och mer långsiktigt. Det är där det ligger: långsiktighet, uthållighet. Tingsrättsdomen innebär en uppmuntran mitt i tragedin.
