Handel får inte trumfa politisk kritik

Kortledare Artikeln publicerades

Asien expanderar allt mer och blir hela tiden en större del av världsekonomin. År 2050 är sannolikt tre av världens fyra största ekonomier asiatiska.

På fredagen skrev därför fyra asienforskare på DN Debatt att Sverige måste bli bättre rustade för denna utveckling. Redan i oktober förra året gick Kinaexperten Kristina Sandklef ut och sa att Sverige behövde en Kinastrategi, något som ledarsidan uppmärksammade (6/10).

För trots att det fysiska och kulturella avståndet mellan Sverige och Asien är stort, så är det ekonomiska utbytet större än någonsin. Precis som vi för ett antal decennier sedan vände oss mer mot USA, exempelvis genom ökade kunskaper i engelska, finns nu ett liknande behov gentemot Asien. Något som forskarna påpekar i debattartikeln.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att främst Kina inte är ett land som andra, i avseenden som demokrati och yttrandefrihet. Detta har inte minst den kinesiska regimens behandling den svenske medborgaren Gui Minahi påvisat. När handel mellan länder ökar är det ett bra sätt för att få större genomslag för frihetliga värderingar.

Men ekonomiskt utbyte får inte vara synonymt med att man låter viktig politisk kritik vara osagd. Det ena behöver inte heller utesluta det andra.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.