Annons

Mikael Hermansson: Halvvägs åt helt fel håll

Dagens klimatfråga: Klarar riksdagens folkvalda av att uppdatera de styrmedel som finns för att nå upp till de utsläppsmål de själva har beslutat om?
Mikael HermanssonSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 28 februari 2019
Mikael Hermansson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Utsläppen från lastbilstrafiken ökar i alarmerande omfattning.
Utsläppen från lastbilstrafiken ökar i alarmerande omfattning.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Riksdagen har beslutat om ett mål: Tanken är att klimatutsläppen från vägtrafiken ska minska med 70 procent till år 2030.

Riksdagen har beslutat om ett mål: Tanken är att att klimatutsläppen från vägtrafiken ska minska med 70 procent till år 2030. Men statistiken över utsläppen för 2018 visar att utvecklingen går i motsatt riktning; de ökar istället, vilket bara kan beskrivas som ohållbart.

Annons

Enligt Trafikverkets årsrapport som publicerades i förra veckan kommer vägtrafiken bara halvvägs fram till målet.

Inte ens den långt framskridna tekniska utvecklingen och pågående energieffektiviseringen av personbilstrafiken kan kompensera för de ökade utsläppen från långtradare och lastbilar. Dessa beror i sin tur på att andelen lastbilstransporter har ökat med 3 procent.

Dagens klimatekvation bygger på att utsläppen måste minska med 8 procent årligen fram till 2030. Men med de politiska styrmedel som nu är verksamma blir effekten att utsläppen endast minskar med hälften i förhållande till målet.

Riksdagen har satt målet, vilket också innebär att riksdagen har att se till att bättre styrmedel tas fram. Den som hävdar att klimatpolitiken ska inriktas på de insatser som ger verklig effekt får vackert lita på Trafikverkets bedömning att ”det kommer … inte att räcka med tekniska åtgärder utan det kommer att krävas en förändrad inriktning i utveckling av samhälle och transportsystem mot ett samhälle med minskad biltrafik och effektivare godstransporter”.

Det är inte varje dag en expertmyndighet tar till sådana brösttoner och talar om samhällsomvandling för att klara klimatmålen. Men särskilt revolutionär är inte tanken att dagens sätt att styra, prioritera och stimulera inte på långa vägar är tillräckligt radikalt.

Mycket pågår som är ger viss effekt men den stora strukturella problemen består. Elektrifiering av transportsektorn har bara börjat, med Östersund som ett kollektivtrafikmässigt föredöme. På traden Helsingborg-Helsingør går just nu två hybridfärjor i trafik. Eldrivna lastbilar är på väg att på allvar göra sitt inträde på marknaden.

Samtidigt går det alldeles för långsamt att växla över mer av de tunga transporterna till tåg och fartyg. Det så kallade bonus-malussystemet som infördes vid förra halvårsskiftet fungerar till hälften. Fler miljöbilar registreras men den förhöjda fordonsskatten för bilar med höga utsläpp är uppenbarligen inte tillräckligt hög för att ge önskad effekt.

Trafikverkets rapport leder ofrånkomligen fram till den slutsatsen att all biltrafik måste minska. Riksdagen står därmed inför en sällan skådad politisk utmaning: Klarar de folkvalda av att uppdatera de viktiga styrmedlen så att de når de mål de själva har satt upp?

Annons
Annons
Annons
Annons