Jytte Guteland: Vi ska ställa skarpa frågor om kommissionens klimatpaket
Själv känner jag ofta hur viktigt det är att Europaparlamentet, såväl som de övriga EU-institutionerna, pressas att prestera mer för klimatet. Fridays for future är verkligen den framtidsrörelse vi behöver.
I dagarna arbetar jag med att samordna förberedelserna av de utfrågningar vi i Europaparlamentet ska hålla med de föreslagna EU kommissionärerna. Här i huset råder en febril aktivitet för att bestämma vilka frågor som ska ställas till kandidaterna och vilka utskott som ska ansvara för utfrågningarna.
Arbetet kan tyckas byråkratiskt och tekniskt men i praktiken har det stor betydelse i vilken riktning parlamentet pekar under förhören. De ämnen som tas upp och de konkreta svar som avkrävs kommer att bestämma huruvida kommissionen får förtroendet att starta sitt arbete, eller om kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, måste börja om och föreslå nya kommissionärer med nya portföljer.
Det hoppingivande just nu är att Ursula von der Leyen av oss parlamentariker har pressats att presentera en ambitiös tidsplan för klimatet, där hon lovar att inom 100 dagar presentera ett klimatpaket.
Den folkliga press som, med Greta Thunberg i spetsen har drivit EU-valrörelsen i en klimatriktning, den förpliktigar. På samma sätt driver nu vi, som har lovat att vara ambitiösa, kommissionen framåt.
Samtidigt finns det orosmoln även inför denna mandatperiod. Ursula von der Leyen är otydlig om hur hennes klimatpaket kommer att rimma med de existerande klimatprocesser som just nu förs i EU.
Hon har exempelvis dubbla budskap om hur ambitiösa vi i EU ska vara fram till år 2030. Först ska vi reducera utsläppen med 50 procent, sen med 55 procent. Dessa dubbla mål riskerar att medföra förseningar som bara gynnar dem som vill minska ambitionen. Klimatet kräver ett EU-mål om minst 55 procent, nu med en gång.
På samma sätt är det otydligt hur den klimatlag von der Leyen har utlovat kommer att rimma med de lagar som redan finns för ambition i EU- medlemsländerna.
Ytterligare en stötesten är finansieringen. Lika glada som vi socialdemokrater är för den progressiva klimatkommissionären Frans Timmermans från vår partigrupp, lika oroliga är vi för ekonomikommissonären Valdis Dombeovskis från den konservativa gruppen (EPP).
Ryktet säger att han inte vill ställa om ekonomiskt till en grön finansiering av klimatomställningen, och pengar styr som bekant.
I veckan lägger vi sista handen vid förberedelserna inför grillningen av de tillträdande kommissionärerna. De ska veta att de har ögonen på sig och att de skaffar sig ett mandat genom utfrågningen.
Det ska inte vara en räkmacka att få förtroende att leda EU:s framtid. Det krävs en ordentlig prövning om de blivande kommissionärerna är beredda att leda i den riktning EU-valet gjorde gällande och den här gången råder det ingen tvekan om att klimatet kom först på dagordningen!
