Guteland: Klimatet känner inte skillnad på stad och land

Inpass från vänster Artikeln publicerades
Alla vinner på att EU:s gemensamma jordbrukspolitik styrs om så att den premierar klimatsmart, djurvänlig och närodlad verksamhet.
Foto: Johan B‰vman/TT
Alla vinner på att EU:s gemensamma jordbrukspolitik styrs om så att den premierar klimatsmart, djurvänlig och närodlad verksamhet.

Efter att ha tillbringat det gångna höstlovet ute på landet, och därefter inlett min arbetsvecka i samtal med en styrelse från LRF, så är mitt huvud nu fullt av bilder och tankar kring grisar, hästar, skog och glyfosat.

För min del har jag aldrig varken gillat eller förstått varför vissa människor koketterar med att vara ”för” eller ”emot” stad eller land. ”Jag är en typisk storstadsmänniska”, hör man ofta, eller motsatsen ”storstadsbor fattar inget”.

Själv är jag övertygad om den fullständiga symbios som råder stad och land emellan. Det starka beroende som finns mellan landsbygdens grödor och naturrikedom och stadens konsumtion av desamma.

Dessutom är jag personligen lika hemma i gummistövlarna på landet som på stadsbussarna i storstan, och jag behöver både stadspuls och lantligt lugn för att må som bäst.

I vår tid  med en stark och tilltagande urbanisering är viktigt att påminna sig om detta och förstå sambanden mellan en utarmad landsbygd och de allt längre transporter som krävs för att våra livsmedel ska nå fram till konsumenterna.

Devisen har länge varit att allt ska kunna köpas överallt, och helst så billigt som möjligt. Däremot ha de skador detta inneburit för klimatet, den biologiska mångfalden, djurens välfärd och den sociala hållbarheten för lantbrukare har varit en underordnad fråga.

Nu ser vi facit i form av global uppvärmning, fler och fler arter som dör ut och inte sällan en storskalighet i lantbruket som ytterligare spär på detta genom de långa transporterna och den utbredda användningen av bekämpningsmedel, en användning som bara blir mer och mer omfattande.

I jordbruksutskottet här i Europaparlamentet i Bryssel, pågår just nu en diskussion om hur vi ska utforma EU:s gemensamma jordbrukspolitik i framtiden. Eventuellt får vi i det nyvalda parlamentet möjlighet att lägga fram egna, nya förslag om hur vi anser att jordbrukspolitiken bör reformeras för den kommande budgetperioden, år 2021 till 2027.

För mig är det av största vikt att vi styr om vår gemensamma jordbrukspolitik så att den premierar klimatsmart, djurvänlig och närodlad verksamhet. Samtidigt måste det finnas ett fokus på jordbrukets sociala villor, så att fler vill fortsätta att driva gårdar också i framtiden.

Klimatarbetet känner ingen uppdelning mellan stad och land. Vi lever på samma planet.

Nu väntar vi därför på att den nya EU-kommissionen ska komma på plats, och på det klimatpaket som den tillträdande kommissionsordföranden Ursula von der Leyen har utlovat.

Även om den uttalade klimatambitionen är lovvärd återstår fortfarande flera orosmoln inför denna mandatperiod. Hur kommer von der Leyens klimatpaket att rimma med de existerande klimatprocesser som redan förs i EU? Hur ambitiös vill kommissionen att vi ska vara i EU fram till 2030? Ska vi reducera utsläppen med först 50 procent och sen med 55 procent? Och hur kommer den utlovade klimatlagen att rimma med de lagar som redan finns för ambition i EU- medlemsländerna?

Många frågor återstår och än får vi vänta, i bästa fall bara några veckor, men risken är att det dröjer flera månader innan vi har svaren.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.