Guteland: Jag glömmer inte den ungens trötta blick

Ledare Artikeln publicerades
En bild från svältens Sydsudan tagen 6 mars i år, i landsdelen Leer: FN:s nödsändningar med spannmål räcker inte långt.
Foto:WFP/George Fominyen
En bild från svältens Sydsudan tagen 6 mars i år, i landsdelen Leer: FN:s nödsändningar med spannmål räcker inte långt.

Det finns stunder när världens orättvisor blir extra tydliga.

Med dagens snabba nyhetsflöde kan vi alla drabbas av vanmakt och sluta ta in information – men förhoppningsvis ändå ha stunder då vi är öppna för världen. Själv reagerade jag mycket starkt när jag såg ett nyhetsinslag om svält och hungersnöd i Sydsudan. Sedan den dagen kan jag inte släppa tanken på de av svält och hunger utmattade barnen. 

"20 miljoner människors liv står på spel då en stor svältkatastrof står för dörren". Den 10 mars i år kom varningen från FN:s biståndschef Stephen O’brien. Länderna Nigeria, Sydsudan, Somalia och Jemen är särskilt drabbade.

Före sommaren lyckades vi få Europaparlamentet att anta en resolution om Sydsudan, i syfte att få stopp på hungersnöden och förhindra svält. I den drev vi bland annat igenom att vi måste få slut på stridigheterna, det är nyckeln till allt. Vi pekade särskilt på vikten av att få slut på det sexuella våldet mot kvinnor och flickor samt attackerna mot civila och biståndsarbetare. 


Europaparlamentet uttryckte också vikten av att omvärlden uppmärksammar den grava humanitära situationen, inklusive hungersnöd och till och med svält i vissa provinser. Alla relevanta aktörer måste involveras för att få igång den politiska processen och få till stånd ett varaktigt eldupphör.


En av de centrala frågorna är att få till stånd ett internationellt vapenembargo. Förra året misslyckades detta i FN:s säkerhetsråd. Europaparlamentet driver nu på för nya försök och medlemsländerna uppmanas upprätthålla EU:s vapenembargo. 

Ett fåtal människor är i grunden ansvariga för att konflikten i Sydsudan får fortsätta, och därmed brotten mot mänskliga rättigheter och hindren för humanitär hjälp att komma fram. Nu behövs en hybriddomstol för att utreda de brott som pågår.

Jag är glad för Europaparlamentets tydliga agerade i somras, men det räcker inte. EU-kommissionen och medlemsländerna måste prioritera detta och agera för att hjälp ska nå fram.


För att förhindra svält krävs dessutom mer än att förse folk med mat. Alltför ofta dör barn och unga av andra orsaker, som sjukdomar eller uttorkning. Med kolerautbrotten i Somalia, Sydsudan och Jemen är hälsa, sanitet och rent vatten avgörande för att rädda liv.


Av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling handlar sex av dem om vatten och sanitet. Trots detta går bara 4,4 procent av det internationella biståndet till sådana satsningar. 

Därför vill jag se vatten och sanitet få ökat utrymme i EU:s budget. Vi måste dels ha en beredskap att hjälpa akut på plats, dels arbeta långsiktigt och strategiskt. Fler länder måste upp på listan för stöd för vatten och sanitet. 

Jag minns dagen jag förstod att hungersnöden och svälten var på väg tillbaka till dessa länder, efter lång tid då världen varit befriad från dessa fasor. Själv hade jag en bebis på väg och en energisk treåring som lekte där hemma, när jag på nyheterna såg de matta ögonen från ett barn i samma ålder. Jag glömmer inte den ungen och hans trötta blick. 

Journalister frågade efter förhandlingarna om EU-resolutionen, om Sydsudan fått leva i skuggan av andra konflikter. Jag anser att det visserligen är så, men ingenting kan ursäkta att omvärlden blundar för en humanitär katastrof. Låt oss kämpa för en ny framtid där barnen är mätta och det finns framtidstro igen.