Jytte Guteland: Det är dags prioritera planeten framför plasten

Trots det utsätter vi våra hav för stora påfrestningar. Den globala uppvärmningen, kemikalieutsläpp och avfall är bara några utmaningar vi har att tackla om vi inte ska förstöra viktiga länkar i ekosystemen.

Härom veckan träffade jag en engagerad grupp medborgare som besökte Europaparlamentet och samtalet kom att handla om plast. Allt fler inser nu allvaret med den ohållbara användningen och nedskräpningen.

Ingen har väl undgått de hemska nyheterna om plastbergen som flyter runt i våra hav? Enorma mängder plastskräp som driver. Ändå är de bokstavligen bara toppen av ett många gånger större plastberg. Endast 1 procent av de mängder som göms i haven är synliga över ytan.

Det säger sig självt att haven mår enormt illa av detta. Plasten dödar inte bara liv i haven, den kan också få konsekvenser för oss människor och för vår hälsa.

Plasten fungerar nämligen som en magnet för olika slags kemikalier, bland annat hormonstörande ämnen som fäster vid plasten och lever kvar under längre tid. Fiskar får i sig kemikalierna när de äter av plasten och via fiskarna når de skadliga ämnena oss människor.

Trots all uppmärksamhet, och trots att vi vet hur detta påverkar både ekosystemen och människan, så fortsätter vår ohållbara plastanvändning i EU:

31 procent av alla plast slängs på tippen och 39 procent bränns. Endast en liten del, knappt 30 procent, återvinns. Det innebär att stora mängder hamnar i miljön till slut. Dessutom vållar de koldioxidutsläpp som motsvarar omkring 400 miljoner ton om året.

Det finns alltså goda marginaler till förbättring.

EU har tidigare exporterat stora mängder plastavfall till Kina. Sedan 1 januari i år har emellertid den kinesiska regeringen infört ett stopp för importen av flera sorters plastmaterial. Det betyder att mängden avfall som måste tas om hand i Europa ökar. Därmed torde också behovet av återvinning öka.

Plast är en viktig del i EU-kommissionens arbete. Men den plaststrategi som kommissionen presenterade tidigare i vår är tandlös. Den innehåller inte tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med dagens ohållbara plastanvändning och inte heller det enorma problemet med plastnedskräpning i haven.

Kommissionen vill höja återvinningsgraden av plast, men själva återvinningsmålet höjs inte, utan ligger kvar på 55 procent till år 2030.

Inte heller föreslås något förbud mot att lägga plast på deponi utan det ska fortsatt vara tillåtet, även deponin av plast ska minska till 10 procent fram till år 2030.

Detta är inte tillräckligt ambitiöst.

EU-kommissionen har lovat nya lagförslag för att minska nedskräpningen i haven framöver. Det är ännu inte klart hur de kommer att se ut, men en förändring som diskuteras är att införa en avgift för att minska engångsförpackningar av plast, som matförpackningar och artiklar som tops och andra sanitetsprodukter som ofta hamnar i vattnet.

Nu krävs skarpa lagförslag om återvinning och förbud, men också förslag om hjälp till konsumenter som vill kunna välja bort plasten.

Det är idag självklart att kunna välja glutenfritt, laktosfritt och fettfritt när vi går och handlar. Men fortfarande är det inte självklart att kunna välja plastfritt.

Det är dags att prioritera planeten framför plasten.

.