Grönbäck: Slöseri när bildning inte lönar sig

Ledare Artikeln publicerades

I Sverige är utbildning en dålig affär. Att läsa vidare är mer en kul grej än en investering.

Andelen högutbildade är i dag nästan dubbelt så stor som i början av 1990-talet. Men vad som faktiskt driver så många att söka sig till den högre utbildningen går att fråga sig. Jobb? Lön? Bildning? Tidsfördriv?

Enligt rapporten ”Utbildningspremie och kompetensförsörjning” från Entreprenörskapsforum har Sverige sämst utbildningspremie relativt jämförbara OECD-länder. Den som studerar vidare i Sverige får omkring fyra procent mer i lön per utbildningsår. Motsvarande siffror i Tyskland och Polen är närmare tio procent. I praktiken innebär det att du i Sverige inte får en lön som motsvarar den tid du har lagt på utbildning. Det är inte alltid lönsamt att studera i stället för att gå direkt till arbete.

Mycket tyder dock på att en utbildning i Sverige inte nödvändigtvis ses som en investering, utan snarare som en konsumtionsvara. Vi väljer inte utbildning utifrån val om framtida lön och jobbmöjligheter, utan mer utifrån en känsla om vad som är intressant för stunden.

Det behöver inte vara speciellt problematiskt. Om syftet med utbildningen är bildning och en djupare förkovran kan utbildningen också förstås som en investering i kunskap. Men det håller inte. Att utbildningskvaliteten ofta brister är välkänt – och att utbilda sig blir då mer som att investera i en mångproducerad prydnadssak i plast. Det är ingenting man i framtiden kan tjäna på, det är inte heller något att visa upp och du har sällan användning för det. Men det var säkert kul att köpa.

Något är fel i systemet för högre utbildning. När varken jobbmöjligheter eller bildning verkar följa efter år vid högskolan borde högljudda varningsklockor ringa.

Nu signaleras att utbildning som investering är något med låg avkastning. Då är det ju klart bättre att bara konsumera det som är kul. Väljer du en utbildning som leder till jobb hamnar du nu antingen i en yrkesgrupp med låg lön, här har vi många av de kvinnodominerade yrkena vilka är direkt olönsamma att utbilda sig till, eller i en yrkesgrupp där progressiviteten i skattesystemet äter upp en stor del av din avkastning. Båda fallen är orättvisa.

Följden blir att incitamenten för att studera blir lägre, eller åtminstone annorlunda. Utbildning är inte något som värdesätts, utan något som ofta straffbeskattas. Det första som kan göras för att ändra synen på utbildningen är att låta utbildning bli en faktisk investering genom att höja utbildningspremien – ta bort värnskatt och öppna upp för en ökad lönespridning. Då kan incitamenten för att välja utbildningar som leder till jobb och bildning förbättras.

I dag har utbildningssystemet ett rejält systemfel som riskerar skada Sverige som konkurrenskraftigt land – och det är ett oförsvarligt slöseri med människors potential och kompetens.