Grönbäck: Sist in, först ut handlar mer om fackets makt

Ledarkrönika Artikeln publicerades
LO-borgen på Norra Bantorget i Stockholm.
Foto: Bertil Ericson / TT
LO-borgen på Norra Bantorget i Stockholm.

Lagens turordningsregler är förlegade. Det vet även facket, åtminstone i praktiken.

Det var en ”ren krigsförklaring”, enligt LO:s Karl-Petter Thorwaldsson, när Moderaterna 2017 ville ändra turordningsreglerna. Mindre än två år senare ska hans parti få regeringsmakten genom att gå med på just det. Då kallas det från andra håll för tom symbolpolitik.

”Sist in, först ut” är den välkända princip i Lagen om anställningsskydd som gäller om personal behöver sägas upp till följd av arbetsbrist. Sist anställd står först på tur att mista jobbet – om inte företag och fack har kommit överens om annat, det vill säga.

Det är det senare som gör att överenskommelsen mellan S, MP, C och L på sina håll har kallats för symbolpolitik. Mycket tyder på att en stor del av näringslivets arbetstagare omfattas av kollektivavtal där lagens turordningsregler redan är bortförhandlade. Men innebär det att lagen är oproblematisk?

I den offentliga debatten är politiskt förändrade turordningsregler om inte en ”krigsförklaring” så en ”försämring av arbetsrätten”. I praktiken har många LO-förbund genom kollektivavtal med arbetsgivarna redan vinkat farväl till principen om sist in, först ut.

Skulle man tro på retoriken hos några av de fackliga företrädarna, förhandlar de själva fram ”försämringar” av arbetsrätten för sina medlemmar. En annan slutsats som följer av resonemanget är att medarbetare på företag som saknar kollektivavtal, kan ha bättre trygghet än dem som jobbar på företag med avtal. Detta eftersom företag utan kollektivavtal är tvungna att följa lagens regler om sist in, först ut.

Sanningen är förstås en annan än retoriken. Även LO-förbund ser att lagens turordningsregler är förlegade och att det finns andra kriterier än anställningstid att använda. Ett företag som måste säga upp personal kan behöva prioritera att behålla kompetens som finns hos nyare anställda. Det handlar ofta om att behålla personer med nyckelkompetens för företagets överlevnad. Anledningen till att LO rasar när idén om ändrade turordningsregler nämns av politiker, handlar mindre om de anställdas trygghet och mer om fackens relativa styrka och förhandlingsmakt.

Skulle lagens turordningsregler ändras förmodas det ha goda effekter för både arbetstagare och arbetsmarknad. År 2010 ändrades lagen så att företag med tio eller färre anställda kan undanta två från reglerna. Detta har inneburit att både uppsägningar och anställningar har ökat. Rörligheten har alltså förbättrats. Dessutom har företagens benägenhet att anställa arbetslösa ökat. Tänk vad som kan hända om man låter detta gälla för fler.

Att förändra turordningsreglerna är varken tom symbolpolitik eller skäl att förklara krig. Det är däremot en välkommen reform för att få en bättre arbetsmarknad.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.