Grönbäck: Nära är inte alltid det bästa

Ledarkrönika Artikeln publicerades
En del av vardagen i Ulricehamn numera.
Foto: Roger Lundsten / TT
En del av vardagen i Ulricehamn numera.

När Lidl skulle etablera sig i Ulricehamn fanns det en förvånansvärt högljudd opinion emot.

Den ulricehamnska marknaden för matvarubutiker var mättad, sades det. Och varorna som skulle säljas var av sådan sort att de inte skulle efterfrågas här. Liksom kedjan sades de alla importeras från Tyskland. Nej, tyska butiker och produkter behövde inte göra sig besvär på denna plats där främst det då ganska holländskägda Ica var svenskt nog.

Argumentens kvalitet kunde svaja, men motståndet var otippat stabilt. I dag är dock Lidl en given Ulricehamnsbutik. Vissa anpassningar har gjorts, men de tyska lågprisvarorna tycks nu uppfattas vara tämligen svenska. Välintegrerade, kanske.

Importskepsisen har istället siktat in sig på nya föremål. Lokalt som globalt.

Globalt är handelskrig återigen en nyhet. Tullar och andra handelshinder försöker utmana en ordning som forskningen, statistiken liksom de flesta politiker har varit eniga om varit bra för världens välstånd. Att friare handel har skapat friare och rikare människor.

Men så har istället argument om jobb och miljö som ska skyddas blivit moderna igen. Protektionismen har återuppstått. I USA menar man att landets produktion gynnas av tullar. Grisen gal och oxen kacklar.

Den ekonomiska forskningen är i princip enig om att frihandel ger ökat välstånd. När länder handlar och öppnar upp sina marknader med och för varandra kan de specialisera sig på olika saker – och då tillverka bättre och billigare produkter.

Men tullar kan skydda vissa jobb, på sitt sätt. De ståltullar som George W Bush införde 2002 kan ha skyddat runt 4 000 amerikanska jobb inom stålindustrin. Problemet är bara att 200 000 jobb i branscher som var beroende av billigt stål gick förlorade.

Handel skapar jobb. I Sverige beräknas drygt 30 procent av alla jobb finnas tack vare utrikeshandeln.

De amerikanska industrijobb som Donald Trump i dag menar har försvunnit till följd av global handel har i själva verket avskaffats till följd av automatisering.

Miljön, säger andra, är skäl att begränsa handeln. Men även här har den internationella handeln fördelar. I många fall är det inte transportledet för en vara som har störst klimatpåverkan, utan produktionsledet. Och vad gäller transport är det typen av transport – inte avståndet – som har störst klimatpåverkan. För svensk del kan exempelvis fjärrodlade tomater totalt ha en mindre klimatpåverkan än närodlade växthustomater.

Det talas om ”globaliseringens förlorare”. Men de som tjänar mest på frihandeln är låginkomsttagare – eftersom de får bättre tillgång till bättre varor till lägre priser.

Men sådana effekter är såklart svårare att peka på och lättare att ta för givna. Eller vem skulle protestera emot Lidls butik i Ulricehamn i dag?

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.