Grönbäck: Lärare, socialsekreterare, kollega – och robot

Ledarkrönika Artikeln publicerades
”Teknik är här inte ett mål. Det är däremot ett medel som behöver användas för att bättre kunna säkra framtidens välfärd”, skriver Johanna Grönbäck i sin ledarkrönika.
Foto: Mark Schiefelbein
”Teknik är här inte ett mål. Det är däremot ett medel som behöver användas för att bättre kunna säkra framtidens välfärd”, skriver Johanna Grönbäck i sin ledarkrönika.

Svenskar är traditionellt sett bra på att omfamna ny teknik, men på vissa håll finns det en skadlig skepticism. För att råda bot på personalbristen behöver robotarna välkomnas även till vården, skolan och omsorgen.

Nio av tio svenskar använder smarta telefoner. Om somrarna sköter robotgräsklippare delar av årstidens hemarbete. Teknikomfamnandet märks även i politiska satsningar och bland svenska företag.

Det är sannolikt en viktig anledning till landets välstånd. Digitalisering har i många avseenden förbättrat svenska företag och stärkt deras globala konkurrenskraft. Å andra sidan finns ett av landets största tillväxthinder i brist på arbetskraft med rätt kompetens. Förmodligen är det en av flera viktiga förklaringar till varför det svenska näringslivet har omfamnat teknik och digitalisering – för att robotarna kan göra det som de tomma vakanserna inte gör.

Det märks i att industrin växer, men inte anställer fler människor.

Liksom näringslivet, lider också offentlig sektor av brist på personal. Enligt Lärarförbundet riskerar Sverige sakna 65 000 lärare år 2025. Kommunal menar att 50 000 undersköterskor och vårdbiträden behöver anställas i kommunerna fram till 2022. Siffrorna är stora och listan lång.

Personalbristen kan delvis avhjälpas med invandring och reformer av arbetsmarknad och utbildningsystem. Men det räcker inte. För att nå full behörighet i skolan menar Universitetskanslersämbetet att var fjärde elev som går ut gymnasiet med grundläggande behörighet skulle behöva läsa till lärare.

För flera sektorer är digitalisering således inte bara ett alternativ, det är ett måste. I näringslivet har tekniken ofta använts på ett sätt som omorganiserar arbetet. Vissa arbetsuppgifter tas över eller snabbas på av teknik, och medarbetarna får tid till annat. Det är givetvis inte främmande för offentlig sektor, det finns en rad exempel på hur tekniken används med goda resultat, inte minst i skolämnen som matematik.

Alla digitaliseringserfarenheter är förstås inte goda. Liksom alla sorters verktyg fungerar även de tekniska olika bra – det innebär inte att de alla kan avfärdas. Tyvärr är det bitvis exakt där som debatten hamnar, som om man antingen är för eller emot digitalisering inom offentlig sektor. En förklaring till de många skeptiska ögonbryn som höjs vid diskussioner om digitala verktyg inom offentlig verksamhet finns förmodligen i hur teknik presenteras närmast som ett mål i sig självt, snarare än som ett medel för en bättre arbetsmiljö. Trelleborgsmodellen är ett exempel på hur en robot kan tas emot helt olika i olika kommuner.

I Trelleborg digitaliserades biståndsansökningarna. Den som söker dramatisk effekt säger att en robot avgör om personer får socialbidrag. I praktiken innebär det dels snabbare besked för berörda medborgare, dels mindre av den sortens arbete för socialsekreterare, en grupp vars arbetsbelastning är tung. I den skånska kommunen har modellen kallats för en succé. När samma modell togs till Kungsbacka sade 12 av 16 socialsekreterare upp sig i protest. I Halland tycks mycket av missnöjet komma från bristande dialog.

Teknik är här inte ett mål. Det är däremot ett medel som behöver användas för att bättre kunna säkra framtidens välfärd. Det är en digitalisering som måste ske i samförstånd med dem som ska använda tjänsterna. En inte så lätt, men likväl viktig uppgift.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.