Grönbäck: Hejdå till pessimismen!

Ledarkrönika Artikeln publicerades
Teknikoptimismen ska inte underskattas. Den ledde till att det så kallade Montrealprotokollet infördes för drygt 30 år sedan och som bland annat fick bort freon ur våra kylskåp.
Foto: Tobias Rˆstlund
Teknikoptimismen ska inte underskattas. Den ledde till att det så kallade Montrealprotokollet infördes för drygt 30 år sedan och som bland annat fick bort freon ur våra kylskåp.

Det finns skäl till framtidstro, också för miljön. Det vet vi om kollar bakåt.

Det fanns starka skäl till oro. Freoner från sådant som sprayburkar och gamla kylskåp höll på att förstöra det skyddande lagret i atmosfären. Ozonskiktet var på sina håll så tunt att det talades om det som växande ozonhål. Utan ozonskyddet ökade risken för alltifrån hudcancer till skadade ekosystem i haven.

Men så småningom försvann gemene mans oro över ozonhålet, kanske i takt med att mediebevakningen avtog. Bakom tystnaden fanns ingen uppgivenhet, utan tvärtom ett hårt arbete. I dag tyder mycket på att ozonskiktet håller på att läka.

Det är 30 år sedan Montrealprotokollet trädde i kraft. Det var genom detta fördrag som världens länder förband sig att minska utsläppen av ozonnedbrytande gaser. Nu har 98 procent av de ozonförstörande ämnena fasats ut.

Ett svårt – nästan olösligt – problem har således gemensamt hanterats med hjälp av teknik, vetenskap och ekonomi. Som motor fanns marknadsekonomin och styrde oss bort från miljöfarliga beteenden.

Liknande positiv utveckling har setts på andra håll. Skogarna blir exempelvis fler och tätare, det regnar inte surt och de europeiska floderna är rena.

Men ändå tycks optimism ofta fnysas bort. I den nyligen avslutade valrörelsen var det snarare motsatsen som efterfrågades. Miljön var på allas läppar, men hoppfullheten på få.

Dagens klimathot är visserligen ett betydligt svårare problem än tidigare nämnda exempel, men erfarenheterna säger alltså att också svårlösta problem går att lösa. I dag utvecklas så kallad CCS-teknik där koldioxid ska kunna avskiljas, fångas in och lagras – och på så vis minska de skadliga utsläppen. Tekniken är ett långskott: den är svår och dyr – men det var även solkraften när den kom.

För att hantera klimatkrisen behövs en enveten optimism som ger grund för investeringar och satsningar i forskning och ny teknik. Det är med hårt och framåtsyftande arbete som problem blir lösta, inte med domedagsprofetior och uppgivenhet. Ett problem är att många tycks falla till föga för teknikrädsla snarare än teknikoptimism. Inte minst syns det i hur många länder förbjuder genmodifierade grödor, GMO, men ger stöd till ineffektiva ekologiska jordbruk. Ansvaret är inte enbart politikernas – det är den sortens politik som efterfrågas.

Utan optimism riskerar politiken att rikta åtgärder åt fel håll och missgynna den teknik som kan bidra till en bättre miljö. Teknik, samarbete och ekonomi fungerar och har levererat lösningar även förr.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.