Annons

Johanna Grönbäck: En billig t-shirt som fattigdomsbekämpare

Världen är långt ifrån perfekt. Men den blir bättre – mycket tack vare kapitalismen.
Johanna Grönbäck
Ledarkrönika • Publicerad 8 juli 2019
Johanna Grönbäck
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Fattigt, farligt – men också en chans till bättre utkomst än annars. Så ser verkligheten ut för många anställda inom textilindustrin i bland annat Bangladesh.
Fattigt, farligt – men också en chans till bättre utkomst än annars. Så ser verkligheten ut för många anställda inom textilindustrin i bland annat Bangladesh.Foto: A.M. Ahad

Det är de rikas paradis, men ingen hör en fattigs bön. Sådan är kapitalismen, sjöng Fredrik Åkerström kritiskt och stämningsfullt på 60-talet. Flera årtionden senare kan samma rättvisepatos flamma upp över den utsatthet som många av världens människor lever i. Alltmedan den svenska medelklassen kan fynda espressomaskiner till nedsatt pris eller tröjor för 50-lappen. Någon kallar rentav skillnaderna för skamliga.

Men då missar man alla framsteg. Sedan Åkerströms 1960-tal har andelen som lever i extrem fattigdom minskat från omkring 65 till mindre än tio procent. Och utvecklingen går fort: Sedan 1990-talet har en fjärdedel av jordens befolkning lämnat den extrema fattigdomen bakom sig. På mindre än 30 år har barnadödligheten mer än halverats. Världen blir bättre för fler.

Annons

En stor del av förklaringen till denna utveckling kan tillskrivas liberaliseringar, handel och fria marknader, även känt som globalisering och kapitalism. Vreden över den fattigdom som fortfarande finns kan givetvis bestå, men kapitalism är inte en del av problemet, utan en del av lösningen. Fria marknader är nödvändiga för att utrota fattigdom.

Ibland används världens låglönefabriker som argument emot kapitalismen. Anställningsvillkoren är bedrövliga och lönerna låga, milt uttryckt. De dåliga villkoren för arbetarna som tillverkar de t-shirtar som sedan exporteras och säljs billigt, får statuera exempel på att något inte står rätt till, att kapitalismen har dåliga effekter.

Men även här säger siffrorna emot magkänslan. De som arbetar i världens låglönefabriker tjänar generellt sett mer än genomsnittet i dessa länder. I några länder är dessa fabriksarbetares löner mer än tre gånger så höga som den genomsnittliga inkomsttagarens.

Det är fabriker som dessa som hjälper människor ut ur den värsta fattigdomen. Med fler sådana följer fler arbetstillfällen och på längre sikt bättre möjligheter för arbetstagarna att få bättre villkor.

Villkoren i dag är usla, men alternativet för dessa arbetstagare är, hur gärna vi än vill, inte svenska villkor och löner. Internationella insatser som görs för att förbättra tillvaron för fler människor måste alltså göras utan att riskera att deras arbetstillfällen försvinner. Fel insatser, som importförbud och omfattande bojkottningar, kan få förödande konsekvenser.

Men utvecklingen mot bättre villkor och mer rikedom kommer att kunna gå än snabbare i dagens utvecklingsländer än vad som var fallet för exempelvis östra Asien eller USA. Detta tack vare de teknologiska framsteg som har gjorts.

Sådan är kapitalismen.

Annons
Annons
Annons
Annons